Senast det begav sig – år 2012 – gick det mindre bra för Sveriges 15-åringar. Totalt deltog 65 länder, varav 34 OECD-medlemmar, i proven som rör matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i Pisa startåret 2000 hamnade resultaten för svensk del långt under genomsnittet på samtliga tre områden år 2012.
Vad de sjunkande resultaten beror på finns olika uppfattningar om. 1990-talet skolvals- och friskolereformer har lyfts fram av forskare som en bidragande orsak; skolvalet har lett till mer homogena elevgrupper som har ett starkt stöd hemifrån samtidigt som andra skolor har svagare grupper av elever som saknar förebilder både i skolan och på hemmaplan. Andra har menat att svenska lärare inte betonat vikten av Pisa-testets värde tillräckligt mycket inför eleverna, de nationella proven som sker i årskurs nio har ansetts viktigare eftersom de påverkar elevernas betyg. Åter andra menar att det inte går att jämföra olika länder som har helt skilda läroplaner och samhällssystem.
Forskning från Umeå universitet vittnar om att de svenska eleverna år 2012 var mindre motiverade än övriga att prestera på Pisa-testet. I utvärderingen från OECD kom det fram att svenska elever oftare än andra ansåg att det var lärarens eller någon annans fel om det inte gick bra, utländska elever lade i högre utsträckning ansvaret på sig själva. Om motivationen är avgörande för resultatet kan man ifrågasätta värdet av Pisa som indikator för elevernas kunskaper.
– Men det finns många tänkbara förklaringsgrunder som måste undersökas, säger Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet och sitter med i referensgruppen för Pisa-undersökningen.
Hon anser att Pisa-testet kan vara en bra indikator för hur eleverna står rustade för livet efter skolan.
– En uppföljande kanadensisk studie har visat en samvariation mellan goda resultat i Pisa och hur eleverna lyckats med lön och utbildning senare i livet.
Caroline Liberg gläds åt det färska resultatet från den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2015, som visar ett trendbrott för svensk del. Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap. Statliga satsningar som Läslyftet och Matematiklyftet har genomförts, och ett NO-lyft står för dörren. Kanske kan satsningarna bidra till bättre resultat för Sverige även i Pisa.
– Det tar tid att vända skutan. Men jag tror att de insatser Skolverket bistått med tillsammans med den diskussion som väckts genom de sjunkande resultaten kan ha haft betydelse. Det har blivit en medvetenhet att här måste vi skärpa oss. Men det är bara en grov förklaring, säger Caroline Liberg som lyfter fram vikten av att befinna sig i en läsande och samtalande hemmiljö för att nå goda resultat även i matematik och naturvetenskap.
– Vi har i tidigare studier sett att många elever inte klarar av att integrera information och att tolka vad de läser. Hemmiljön har stor betydelse och en annan viktig faktor är lärarens kompetens och sätt att bedriva undervisning.
Hon betonar att vikten av fortbildning och att frågor om läsförståelse inte är något som enbart svensklärare måste jobba med. Även i matematik, fysik och kemi finns texter med, som kan kräva olika metoder för att eleverna ska förstå rätt.
– Frågan om läsförståelse är mycket bredare än att enbart handla om ett ansvar hos svensklärarna. Det här är något som man jobbar med i dag i Läslyftet och och Matematiklyftet, samt även i det kommande NO-lyftet.