Det visar amerikanska och tyska forskare i en studie som publiceras i veckans nummer av den ledande vetenskapstidskriften Nature.
– Det fantastiska med denna substans är att det inte verkar finnas risk för att bakterier utvecklar resistens mot den, säger till UNT professor Kim Lewis vid Northeastern University i Boston, som lett studierna.
Flera av dagens antibiotika kommer från ämnen som bakterier använder för att skydda sig mot andra mikroorganismer. Sedan 1960-talet har dock inga nya antibiotika upptäckts i forskningslaboratoriernas bakterieodlingar.
Enligt forskarna bakom den nya studien beror detta dock inte på att denna källa till nya antibiotika är uttömd, utan på att de allra flesta bakterier inte går att odla med gängse metoder. När de med nya metoder för första gången lyckades få vissa jordbakterier att växa upptäckte de det nya antibiotikaämnet teixobactin.
I laboratorietester dödar teixobactin bland annat bakterier som orsakar tuberkulos, lunginflammation och sårinfektioner, däribland multiresistenta så kallade MRSA-bakterier. Möss som fått teixobactin efter att ha infekterats med normalt dödliga bakteriedoser har alla tillfrisknat.
I likhet med flera andra antibiotika hindrar teixobactin bakterierna att tillverka en skyddande cellvägg, men teixobactin griper in i fler steg av cellväggssyntesen. Därför anser forskarna att det är mycket svårt, kanske rentav omöjligt, för bakterier att utveckla resistens mot teixobactin.
Professor Otto Cars vid Uppsala universitet och nätverksorganisationen ReAct, som arbetar mot antibiotikaresistens och länge framhållit behovet av nya antibiotika, är försiktigt positiv till den nya studien.
– Däremot är jag kritisk till forskarnas rätt kategoriska uttalanden om resistens. Men visst, om det rör sig om en ny, rätt komplicerad verkningsmekanism kan det i varje fall ta rätt lång tid innan bakterierna hittar på sätt att undkomma detta nya medel, säger han.
Men även om inga bakterier någonsin skulle utveckla resistens mot teixobactin framhåller Otto Cars att det inte skulle kunna lösa mer än en del av problemet med antibiotikaresistens.
– Tyvärr verkar inte detta nya antibiotikum på så kallade gramnegativa bakterier. Det är bland gramnegativa tarmbakterier vi i dag ser de största och snabbast ökande problemen med antibiotikaresistens, säger han.