Nya uppgifter om PFOS vid Ärna

Försvaret ändrar sina uppgifter om hur brandskum med PFOS-föreningar använts vid Ärna.

Försvarets slutrapport om PFAS-användning vid Ärna räknar med utsläpp från två gamla övningsplatser (orange märkning). Övningar och brandberedskapen vid flottiljen innebar PFAS-användning på flera platser (röda punkter). Höga PFAS-värden har mätts upp i spill- och dagvatten från pumphus och berganläggning.

Försvarets slutrapport om PFAS-användning vid Ärna räknar med utsläpp från två gamla övningsplatser (orange märkning). Övningar och brandberedskapen vid flottiljen innebar PFAS-användning på flera platser (röda punkter). Höga PFAS-värden har mätts upp i spill- och dagvatten från pumphus och berganläggning.

Foto:

Uppsala2015-12-13 06:55

Konsultrapporten om försvarets användning av PFOS-brandskum och hur det kan ha påverkat Uppsala kommuns grundvatten blev hårt kritiserad av flera remissinstanser. Även tidigare värnpliktiga som UNT skrev om i augusti var starkt kritiska till hur mängderna beräknades i rapporten.

Nu har försvaret efter frågor från UNT gett en bild av användningen som på flera punkter stödjer de värnpliktigas version av PFOS- användningen.

Det var framför allt rapportens utelämnande av det brandskum som användes i verksamheten under flottiljtiden som de värnpliktiga kritiserade.

– Vi har fått kompletterande uppgifter om användningen, men vi måste komma ihåg att det här ligger lång tid tillbaka såväl för de värnpliktiga som för de anställda. Som man frågar får man svar, men det är inte fråga om någon konspiration, säger Folke Borgh, jurist vid miljöprövningsenheten.

Konsultrapporten räknade med att en användning av 4,8 kilo PFOS per år skulle leda till att Ärna bara kunde bidra med cirka 15 procent av de PFAS-halter (PFAS omfattar flera liknande ämnen) som uppmätts i Uppsalas grundvatten. I de svar som nu lämnats finns inga mängder beräknade av användningen att ställa i relation till de 600-700 kilo PFAS/år som de värnpliktiga ansåg rimliga.

– Vi lär inte få exakt svar på frågan hur mycket som verkligen använts eftersom olika medel, med och utan PFOS, använts vid övningar. Vad som använts och hur mycket i beredskap vid starter och landningar är också osäkert eftersom det inte fanns några krav på dokumentation, säger Folke Borgh.

Att en ökad användning i förhållande till mängden i konsultrapporten skulle påverka graden av påverkan på grundvattnet vill Folke Borgh inte gå med på:

– Det väsentliga är hur det ser ute med halter, tillförsel och spridning i nuläget. Spridningsförutsättningarna är så olika och det är infernaliskt komplicerat att beräkna.

Generalläkaren, försvarets tillsynsmyndighet i miljöärenden, är den som sänt konsultrapporten på remiss till bland andra Uppsala kommun, Uppsala vatten, SGI och SGU. Miljöprövningssenheten kommer att utifrån remissvaren att ta ställning till om kompletterande utredningar behöver göras vid Ärna.

Bakgrund Perfluorerade ämnen i dricksvatten

2012 upptäcktes att PFOS-halterna i Uppsalas dricksvatten var alltför höga och Uppsala Vatten AB stängde av brunnarna vid Stadsträdgården.

PFOS, som ingår i PFAS-gruppen av per- och polyfluorerade ämnen, förekom tidigare i brandskum som användes vid brandövningar och -bekämpning.

Generalläkaren, Försvarsmaktens tillsyndsmyndighet i miljöärenden, begärde i mars 2015 in remissyttranden på en konsultrapport där beräkningar gjordes av hur stor del av PFOS-mängden i Uppsalavattnet som skulle kunna komma från Ärna flygplats. Flera remissinstanster har kritiserat beräkningsgrunderna och 29 augusti 2015 berättade tidigare värnpliktiga i UNT att mycket större mängder brandskum måste ha använts än vad som redovisades i rapporten.

Försvarets miljöprövningsenhet, som beställde rapporten, har nu att ta ställning till remissvaren och eventuellt fortsatta åtgärder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om