Det har den nya rödgröna majoriteten kommit överens om. Exakt när är dock oklart.
– Jag kan inte säga ett datum. Men vi är överens om att båda starta försöksverksamhet för bostad först och för halvvägshus, säger kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau (V) som också väntas bli ordförande i den nya socialnämnden som ska ta beslutet.
Men det blir under 2015, eller?
– Jag kan inte svara på det i det här skedet. Men vi ska starta och det ska ske så fort som möjligt.
Alliansen ställde sig redan år 2012 positiv till att starta försöksverksamhet med bostad först efter en motion från Miljöparitet. Varken bostad först eller halvvägshus för utslussning av missbrukare har dock inte blivit av, främst på grund av brist på pengar inom Nämnden för hälsa och omsorg som haft ärendet på sitt bord. Nu försvinner nämnden i den nya organisation som startar efter årsskiftet, så vid sitt senaste möte bestämdes att frågan ska lyftas över till den nya socialnämnden.
– Vi anser att det är bäst om den nya nämnden får ta beslutet. Det vore fel av oss att göra det när det är de som får stå för kostnaderna, säger Stig Rådahl (M), ordförande i Nämnden för hälsa och omsorg.
Filosofin bakom bostad först är att personer med missbruksproblem klarar sig mycket bättre om de har en egen bostad. Därför är det en viktig första åtgärd. Förutom att personerna får ett bättre liv sjunker samhällets kostnader för vård och andra insatser.
Enligt den utredning som gjorts beräknas kostnaden för bostad först landa på drygt två miljoner kronor om året. Tanken är att det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem ska ordna fem lägenheter i olika delar av sitt bostadsbestånd där de hemlösa kan flytta in. Under en prövotid får den som flyttar in bo med ett tidsbegränsat kontrakt. Kommunen upprättar en individuell plan med de stödinsatser som är nödvändiga. Sköter personen sitt boende så omvandlas det till ett förstahandskontrakt.
Uppsalahem är positiv till idén och ska kunna ställa upp med fem lägenheter under första kvartalet 2015.
Flera kommuner i landet har provat modellen med gott resultat. I Helsingborg har 80 procent av de som fått bostad klarat av att bo kvar, minskat sitt missbruk och byggt upp starkare sociala nätverk.
De ekonomiska beräkningar som gjorts visar att kostnaderna för stöd per månad landade på 3600 kronor, mot 22 000 kronor per månad för andra former av stödboenden.
– Jag anser att det är viktigt att vi får igång en försöksverksamhet med båda de här verksamheterna så fort som möjligt, säger Ilona Szatmari Waldau.