Det framgår av en studie bland nära 110 000 medelålders och äldre kvinnor och män i Uppsala, Västmanlands och Örebro län, som publiceras i den välrenommerade medicintidskriften British Medical Journal.
– Våra resultat ifrågasätter starkt att det är bra för hälsan att dricka mycket mjölk i vuxen ålder. Det behövs dock fler studier som ger liknande resultat innan de kan ligga till grund för nya kostrekommendationer, säger professor Karl Michaëlsson vid Uppsala kliniska forskningscentrum.
Vid två tillfällen med åtta års mellanrum besvarade kvinnorna och vid ett tillfälle besvarade männen i studien en omfattande hälsoenkät, med detaljerade frågor om bland annat sina mat- och dryckesvanor. Alla var i stort sett friska när studien startade.
Många minns nog det gamla reklambudskapet att mjölk ger starka ben, men det får inget stöd alls i den nya studien. Under de drygt 20 år som kvinnorna följts upp sedan det första enkättillfället var tvärtom frakturer betydligt vanligare bland dem som drack mycket mjölk, tre glas eller mer per dag, än bland dem som drack högst ett glas mjölk per dag.
För männen, som ”bara” hunnit följas upp under drygt 11 år, var frakturer ungefär lika vanliga bland hög- som bland lågkonsumenter av mjölk.
– Varken för kvinnor eller för män ger alltså våra resultat något som helst stöd för den utbredda uppfattningen att mjölk, tack vare sitt höga innehåll av D-vitamin och kalcium, stärker skelettet och skyddar mot frakturer, säger Karl Michaëlsson.
Än mer betänkligt är enligt forskarna sambandet mellan hög konsumtion av mjölk och ökad dödlighet. Det gällde för båda könen, men var starkast för kvinnorna. Kvinnor som vid båda enkättillfällena drack minst tre glas mjölk per dag hade nästan fördubblad dödlighet jämfört med kvinnor som drack högst ett glas.
Däremot fanns ingen koppling mellan hög konsumtion av ost och fermenterade mjölkprodukter som yoghurt och ökad förekomst av frakturer eller förhöjd dödlighet, snarare tvärtom.
Men varför skulle en hög konsumtion av mjölk och inte av andra mjölkprodukter vara ogynnsam för hälsan?
– Det vet vi inte, men en förklaring skulle kunna vara att mjölk, till skillnad från ost och yoghurt, innehåller höga halter laktos som kan brytas ner till galaktos. I djurförsök har just galaktos kopplats till tidigt åldrande och död, säger Karl Michaëlsson.
Forskarnas egna analyser av blodprover från mindre grupper av kvinnor och män visar också att de som uppgav att de drack mycket mjölk hade förhöjda halter av vissa ämnen som orsakar inflammation och så kallad oxidativ stress. Hos personer som åt mycket ost och yoghurt var däremot halterna av dessa ämnen inte förhöjda.
Forskarna hoppas nu kunna gå vidare med studier där deltagarna lottas till att under en begränsad testperiod dricka mycket och under en annan testperiod dricka litet mjölk, men i övrigt ska leva precis som de brukar.
– Då kommer vi att under mer kontrollerade former kunna se om det verkligen är en hög mjölkkonsumtion i sig som framkallar förhöjda halter av inflammatoriska och oxiderande ämnen i blodet, säger han.
Men samtidigt som Karl Michaëlsson betonar att fler och fördjupade studier krävs för att bevisa att en hög konsumtion av mjölk i sig kan vara orsak till frakturer och förtida död har han inte för personlig del inväntat resultaten av dem.
– Om jag dricker mjölk? Jag brukade dricka rätt mycket mjölk, men har slutat göra det efter att ha börjat studera sambanden mellan mjölkkonsumtion, frakturer och dödlighet, säger han.
Åke Spross
Hela den vetenskapliga rapporten kan läsas på http://www.bmj.com/cgi/doi/10.1136/bmj.g6015
Livsmedelsverket ändrar inte några rekommendationer
– Den här typen av studier räcker inte för att vi ska ändra våra rekommendationer om mjölk. Då behövs ett större forskningsunderlag. Vi ändrar aldrig något utifrån enstaka studier.
Så kommenterar Anna Karin Lindroos, dietist på Livsmedelsverket i Uppsala, studien som visar att mycket mjölkdrickande inte minskar risken för benbrott, och att stora mjölkdrickare löper ökad risk att dö i förtid.
– Den här är en observationsstudie som utgör en liten pusselbit. Men det behövs också forskning som förklarar sambanden.
Ett stort intag av mjölk skulle lika gärna kunna vara en markör för något annat som man inte kunnat ta hänsyn till i studien, menar hon.
– Det kan kanske vara så att folk som dricker mycket mjölk har en annan livsstil, än den som inte dricker mycket mjölk.
Några tydliga mjölk-instruktioner till allmänheten har inte Livsmedelsverket i dagsläget.
– Vi har ingen exakt rekommendation. Det vi säger är att mjölk är bra, att det bidrar till kalciumproduktionen. Men konsumtionen ska inte överdrivas, för då riskerar ju mjölken ta plats från andra viktiga livsmedel.
Så det finns inga råd om mängd mjölk alls?
– Nej, men cirka en halv liter är lagom för att täcka kalciumbehovet. I den mängden ingår förutom mjölk produkter som ost, smör och yoghurt.
Ida Nordenhem