Utbyggnadsplanerna presenterades på tisdagen i kommunens lokalstrategiska plan för skolan åren 2016-2020. Bakgrunden är Uppsalas snabba expansion där skola och förskola inte hunnit med och måste byggas ut och struktureras om.
– År 2023 beräknas vi vara 230 000 innevånare. Det förpliktigar. Vi måste se till att det finns förskolor och skolor där människor bor. Grundskolan är den stora utmaningen. Senast kommunen byggde en ny grundskola var 2008. Nu behöver vi ytterligare 5000 platser för att klara behoven, säger utbildningsnämndens ordförande Caroline Andersson (S).
Tre helt nya grundskolor kommer att byggas i de områden där Uppsala väntas växa som mest. Det är i Lindbacken öster om Jälla, Gunsta på väg mot Almunge och i Rosendal. Fyra skolor helrenoveras, sju byggs ut och tre ökar ut i andra skollokaler.
Kommunens utbildningsdirektör Birgitta Pettersson anser att utbygganden är särskilt viktig i Gunsta och Lindbacken.
– Men vi kommer troligen inte att kunna fylla lokalerna med grundskolelever direkt så vi planerar att ha förskoleverksamhet i lokalerna under en övergångsperiod, säger hon.
Att samlokalisera flera olika verksamheter kallas 0 -19 lösningar och kommer att blir vanligare för att kommunen ska klara skola och ekonomi. Ett exempel finns redan på Fyrisskolan där gymnasieelever, grundsärskola och grundskola samsas om lokalerna.
Inom förskolan råder i stort sett balans. Men den kräver ändå en utbyggnad med 700 nya platser de kommande åren. Ett problem är att många tomma platser inte finns där barnen bor. Det kräver en omstrukturering. Totalt byggs 15 nya förskolor. Sju läggs ned.
– Det är förskolor som är små, inte är ändamålsenliga eller har stora renoveringsbehov, säger Birgitta Pettersson.
Fyra miljarder kronor beräknas utbyggnaden kosta. Frågan är om Uppsalas sargade ekonomi klara det.
– Vi måste klara det. Vi jobbar aktivt för att få ordning på ekonomin. Vi ska ställa höga krav på att lokalkostnaderna inte får öka eller fördyras genom förändringar eller tillägg. Andra kommuner kan bygga billiga lokaler, då kan vi också, säger Caroline Andersson.
Alliansen är kritisk bland annat till att planen inte räknar med att friskolorna kommer att ta emot fler elever.
– De skulle säkert kunna ta emot 1000 elever. Man skulle kunna uppmuntra dem till det. I stället utgår man från att deras elevantal är konstant. Vi är också kritiska till att man skjuter på underhållet av förskolor och väljer att behålla flera modulförskolor en bra bit in på 2020-talet, säger kommunalrådet Fredrika Ahlstedt (M).
Han tror också att ett mer generöst byggande på landsbygden skulle kunna rädda bland annat skolan i Åkerlänna som hotas av nedläggning.