Buller är det miljöproblem som berör flest människor i Sverige, barn som vuxna, och prognosen är att fler kommer att drabbas i takt med att städerna växer. Inte sällan störs en stilla sommarkväll på altanen av sus från husens fläktsystem, en ylande motorcykel i fjärran eller flygplan i luften. Men störande ljud kommer från många håll; tåg, industrier, byggen, mobiltelefoner, vägarbeten och värmepumpar.
Trafiken är värst. Över två miljoner svenskar bor i hus som utsätts för trafikbuller över dygnsmedelvärdet 55 decibel, en nivå som anses medföra hälsorisker. I Uppsala kommun störs 50 000 personer. De flesta bor i stan.
På Trafikverkets bullerkartor över Uppsala syns oljudet som grällt färgade zoner som löper efter stadens trafikleder. Vid vissa gator kan människor knappt använda balkongen.
Annika Karlsson på Luthagsesplanaden är en av dem.
– Vi tänkte inte så mycket på det när vi köpte lägenheten. Men det kör väldigt mycket bilar, lastbilar och bussar här. Vi har sovrummet mot esplanaden och vill kunna sova med öppet fönster ibland, men det går inte, säger hon.
Trots att hon bara har balkongdörren några centimeter öppen så tränger ljudet från bilarna in och sprider sig i vardagsrummet. Att sitta på balkongen är inte att tänka på – den använder familjen mest för vädring.
– Vi har börjat vänja oss vid bullret. Men jag är också orolig för avgaser och partiklar från trafiken. Träden utanför skyddar lite. Jag tycker att kommunen borde satsa på tyst asfalt, minska hastigheten eller förbjuda tung trafik här utanför, säger Annika Karlsson.
Hjälp kan vara på väg. Politikerna i kommunstyrelsen har godkänt en plan för att minska bullret och kommer i ett första steg att anslå 10 miljoner kronor för åtgärder på de mest störda bostäderna de kommande åren. Att åtgärda alla bostäder som har en störning över 60 decibel i dygnsmedelvärde kostar 69 miljoner kronor.
– Fokus i åtgärdsplanen ligger på bostäder och förskolegårdar. Vi börjar med de värst drabbade. Det handlar om 30 00 personer som har en bullernivå över 65 decibel. I och med att staden växer och blir mer tättbebyggd blir fler utsatta för buller. Barn är extra känslig som grupp. Det långsiktiga målet är att ingen bostad ska ha en ljudnivå vid fasad som överstiger 55 decibel.
Det säger Sampo Hinnemo som är trafikplanerare vid Uppsala kommun.
De värst drabbade fastigheterna finns utmed innerstadens gator: Övre slotts, Luthagsesplanaden, Vaksalagatan, Tycho Hedens väg, delar av Kungsgatan och efter järnvägen. Drygt 4 000 personer störs också av kraftigt buller ljud från järnvägen. Men där är det staten som ska stå för pengarna.
Trots problemen säger många Uppsalabor att ”de vänjer sig” eller att oljuden liksom hör till, när de ska beskriva hur de känner inför stadens alla ljud.
– Är man i stan så förväntar man sig lite buller. Det ska vara så, säger frisören Jennie Ifrén som jobbar på salong Creative zone på Kungsgatan.
Utanför drar bilar och bussar förbi i strid ström samtidigt som hårfönarna brummar i takt med musiken inne i salongen.
– Vi har definitivt mycket buller. Men det har blivit tystare sedan vi fick ljudisolerande fönster.
I kvarteret snett emot spelar Dalina Remus, Frida Carlsson och Sindra Berndt bollspelet King på Nannaskolans gård, mitt i ljudmattan.
– Skolgården är ju liten och det är bilar överallt. Men när vi spelar king så hör vi dom inte, man koncentrerar sig på leken. Och så är vi ju ganska vana. Vi har ju växt upp med ljud, säger Frida Carlsson.
Till skolsalarna tränger inget in, men öppnar de fönstren så kommer ljudet. Störande? Ja, speciellt om det är prov.
Sindra som bor i Hågaby är den som mest känner av bullret.
– I Håga är det som på landet, tyst och lugnt. Där hörs naturljud, fågelsång och vinden i träden och så kommer man hit med allt buller. Jag tycker det är skönt att komma hem till lugnet, säger hon.
Att många ändå tycks acceptera storstadens stök är inte så konstigt. Man måste nämligen skilja på störande trafikbuller och hög ljudnivå. Mats Nilsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, har forskat mycket kring hur vi påverkas av ljud och säger att platsen är viktig för om vi upplever ljud som störande eller inte.
– I en park vill de flesta ha relativt tyst, kanske med lite fågelkvitter. Många upplever det som positivt. Men på ett nöjesfält som Gröna Lund vill många ha en högre ljudnivå. Ingen vill väl komma dit och det är alldeles tyst. Många som går på torget och handlar vill också ha stadens alla ljud där för att det hör dit och på ett kafé är en del av upplevelsen att folk pratar, att det finns röster. Men trafikbuller upplever de flesta som störande, säger han.
I hemmet är det annorlunda. Där vill var och en kunna bestämma själva över ljudet. Utgångspunkten är att det ska vara tyst.
– Därför störs många av påträngande buller från trafik eller från grannar. Men de flesta har det inte tyst hemma. De lyssnar på tv eller radio eller på musik. Men de vill kunna välja själva, säger Mats Nilsson.
Hur farligt är då buller för hälsan? Jo, buller kan sänka prestationsförmågan och orsaka hörselskador anser Folkhälsomydigheten. Den som störts av buller på natten kan uppleva både trötthet och nedstämdhet eller olustkänslor dagen efter.
– Det viktiga som kommit fram i forskningen är att det finns ett samband mellan trafikbuller och hjärt- och kärlsjukdomar. En stressreaktion startar vid höga ljud. Det sätter i gång kroppens varningssystem. Om man utsätts för det under lång tid så påverkas hjärt- kärlsystemet. Men man måste vara bullerstörd år ut och år in för att det ska vara så farligt, säger Mats Nilsson.
Det finns ännu inga beräkningar av hur stora de samhällsekonomiska kostnaderna är för bullret på grund av att forskningen inte betraktas som helt solid.
– Men det kommer inom kort, tror jag, säger Mats Nilsson.
Hur rädd ska man vara?
– Det är inte livsfarligt att bo i ett bullrigt område och det är oändligt mycket farligare att röka. Hälsoeffekten finns där men den är vanligtvis måttlig. Den största störningen är social, att man inte kan öppna fönstren eller att vara på balkongen i lugn och ro.
Men det finns också nya störande ljud. Ett är mobilsamtal som omgivningen tvingas lyssna på. Att många störs av det beror, enligt Mats Nilsson, på att människan har väldigt svårt att ignorera information.
– Fläktbuller har väldigt lite information. Du konstaterar att det är fläkten som stör dig och inte mycket mer. Men det går inte riktigt att koppla bort ett samtal som någon har om vad som hände i lördags. Jag stör mig mycket på det och jag vet många andra som också gör det, säger han.
De ljud som människor vanligtvis upplever som mest positivt är ljud som kommer från naturen själv.
– Fågelsång, porlande vatten eller vind i träden. Mycket tyder på att sådana ljud har en positiv effekt på människan och kan fungera avstressande.
Totalt tystnad är dock inget att sträva efter.
– Nej. Det upplever de flesta som obehagligt. Den positiva tystnaden är låg ljudnivå och naturgenererade ljud, inga fläktar som surrar. Men det är väldigt individuellt. Vissa får ångest om det blir för tyst, andra ser tystnad som en stor tillgång. Mycket talar för att vi går ner i varv när det blir tystare. Det är ett argument för att skapa tysta platser utomhus i städerna, säger Mats Nilsson.
Och det är vad Uppsala kommun föreslår i sin bullerstrategi. Mer än 20 procent av Uppsalas parker är bullerstörda och innerstadens parker är överlag bullerutsatta. Förhoppningen är att kunna använda tysta ytor i parker och grönområden mer effektivt.
Men räkna inte med några bullerplank.
– Nej, ofta skapar det en barriär i området som stör sikten, ger sämre trygghet och lägre trivsel. I stället kan man sätta upp mindre bullerskärmar exempelvis runt parkbänkar och andra ställen där man kan slå sig ned, säger Sampo Hinnemo.
Några som redan fått en bullersanering är Danmarks skola söder om Uppsala. Där stoppar ett bullerplank och stora konstgjorda kullar det lågintensiva bullret från E4.
– Ibland bullrar det lite när vi är ute på skolgården, men oftast inte alls, säger Amanda Danielsson som går i femman.
I innerstaden där utrymmet är begränsat kan rinnande vatten mot vägbuller vara en lösning.
– Malmö har kommunen byggt ett konstgjort vattenfall intill sittplatser i en bullrig stadsdel. Det överröstar bullret från trafiken men ger ändå en positiv upplevelse för den som väljer att slå sig ner, säger Sampo Hinnemo.
Samtidigt innebär den förtätning av Uppsala som pågår att fler hus byggs i lägen som är mer utsatta för buller. Planerna på bostäder i Mikaelsplan intill järnvägen och trafikrondellen utanför polishuset är ett exempel. Ett annat är planerna på bostäder på Slotts gamla fabriksområde mellan Kungsgatan och Järnvägen.
– Det blir bullrigt men går att lösa genom bra fasadisolering och genom att bygga så att det inte blir buller runt hela huset. På så sätt går det att skapa en tyst sida där sovrum och balkonger kan ligga, säger Sampo Hinnemo.
Ett annat sätt är att bygga nya bullerdämpande hus som skydd för äldre områden som idag är utsatta för buller. Det är på gång i Stockholm och kan också bli verklighet i Uppsala
Annars är vägbeläggning med tyst asfalt eller sänkta hastigheter åtgärder som kan bli aktuella i stan.
Blir det verklighet så innebär det kanske att Annika Karlsson kan sova med öppet fönster och använda sin balkong när solen skiner och fåglarna kvittrar i Luthagsesplanadens träd.