När paret gifte sig hade kvinnan redan flera år tidigare fått besked om att hon bar på hiv-virus. Först när maken hittade kvinnans mediciner i en garderob, fem år efter giftermålet, insåg han att hon bar på sjukdomen. Genom åren hade paret regelbundet haft oskyddat sex med varandra.
Vid kontroller på sjukhuset hade kvinnan informerats om att hon var skyldig att tala om för sin partner att hon var hiv-positiv. Kvinnan har i förhör förklarat att hon inte vågade berätta för maken, av risk för att förlora honom och för att han skulle bli arg. Hon åtalades vid Uppsala tingsrätt, men har nekat till brott och hävdat att det inte är bevisat att virusnivåerna i hennes blod var så höga att det fanns risk för att maken skulle smittas.
Ett rättsintyg visar emellertid att nivåerna under åtminstone ett års tid var höga. Domstolen slår fast att det därför fanns en beaktansvärd risk för att mannen skulle smittas. Kvinnan döms nu för framkallande av fara för annan till villkorlig dom med samhällstjänst i 240 timmar. Om fängelse i stället dömts ut hade strafftiden blivit tio månader. Kvinnan ska också betala 30 000 kronor i skadestånd till mannen, eftersom han riskerade att drabbas av en livslång sjukdom genom hennes agerande. Under tiden han fick vänta på besked om han smittats levde han med svår oro och ångest. Kontrollerna visade att mannen inte smittats.