Videon är inte längre tillgänglig
År 2005 var könsfördelningen hyfsat jämn i sex av tio högstadieskolor i Uppsala. Fem år senare finns den jämna könsfördelningen bara kvar i fyra av tio högstadieskolor.
UNT har tittat på fördelningen av pojkar och flickor bland niondeklassarna och har som kriterium för en jämn könsfördelning satt att andelen pojkar ska vara mellan 45 och 55 procent. Kartläggningen visar att det i dag finns skolor där fördelningen mellan könen är mycket ojämn.
I exempelvis Valsätraskolan och Gåvsta skola var andelen pojkar i nian 69 procent år 2009. I andra änden av skalan finns Kunskapsskolan och Katarinaskolan med 35 respektive 36 procent pojkar i nian.
Vad utvecklingen mot en större könssegregation beror på kan ingen av de som UNT talat med säkert säga. Men Ulf Gustin, som är affärsområdeschef inom skolan i Uppsala kommun, tror att en förklaring kan vara att flickor i större utsträckning utnyttjar det fria skolvalet. En bild som stärks av att flickorna är i majoritet i Uppsalas friskolor.
– Vi vet att det är elever som är framgångsrika i skolan som gör aktiva skolval. Och eftersom flickor är mer framgångsrika torde det vara de som aktivt söker sig till goda skolalternativ, medan pojkarna blir kvar, säger Ulf Gustin.
Anna Ekström, som är ordförande för den statliga utredningen för jämställdhet i skolan, tror att en ökad uppdelning av flickor och pojkar kan bero på att flickor väljer utbildning mer strategiskt.
– Jag har inga vetenskapliga belägg för detta, men jag tror att flickor ganska tidigt vet att de måste plugga ordentligt för att få ett bra jobb. Killar kan ju få hyggligt betalda jobb med ganska lite utbildning, medan tjejers chans till bra jobb är att skaffa sig en bra utbildning på en bra skola.
Enligt Anna Ekström är det sannolikt pojkarna som har mest att förlora på en utveckling mot mer könssegregerade skolor.
– Internationell forskning visar att pojkar får sämre betyg i pojkskolor än i blandade skolor, medan flickor inte får sämre betyg i flickskolor. Och eftersom pojkar redan har sämre betyg kan man tänka sig att en uppdelning skulle kunna försämra deras resultat ytterligare.
UNT kunde i måndags berätta att elever med en likartad bakgrund i större utsträckning samlas på samma skolor i Uppsala, något som riskerar att missgynna alla elevers skolresultat. Att skolorna också delas i fråga om kön får Ulf Gustin på Uppsala kommun att fundera.
– Rent allmänt är det väl rimligt att alla skolor ska vara representativa för befolkningsunderlaget. Grundfrågan handlar ju om vilken skola vi ska ha i Uppsala, säger han.
Klyftorna ökar mellan
Uppsalas skolor.
Segregationen gäller såväl bakgrund som kön. En utveckling som
i förlängningen riskerar att påverka elevernas resultat till det sämre.
unt i går.