2013 passerades i tysthet en milstolpe vad gäller ungas alkoholvanor. Då uppgav för första gången en majoritet av eleverna i årskurs 9 att de inte dricker alkohol. Det kan jämföras med situationen i början av 1970-talet då bara en av tio nobbade öl, vin och sprit.
Tendensen har fortsatt upp i gymnasiet där alkoholkonsumtionen bland eleverna i årskurs två nästan halverats på tio år.
– Att färre unga dricker kan bero på att man umgås mer på nätet. Man sitter hemma framför datorn istället för att vara ute bland kompisar, säger Malin Thorson, ordförande vid Ungdomens nykterhetsförbund.
Parallellt med den ökande nykterheten bland ungdomar har våld i offentlig miljö minskat, enligt statistiken.
Antalet polisanmälningar av misshandel utomhus mellan personer som inte känner varandra har sjunkit med hela 43 procent i Uppsala sedan 2010. Samma tendens sveper fram över hela landet där minskningen totalt sett är 28 procent.
Lite hårddraget kan man säga att misshandel av obekanta personer utomhus handlar om våld i anslutning till kroglivet.
Stefan Siesing arbetar som yttre befäl och är en av dem vid Uppsalapolisen som vet mest om hur Uppsalas krogvåld ser ut i verkligheten. Under de senaste åtta åren har han tampats med många berusade personer på helgnätterna.
– Antalet slagsmål på stan har gått ner så här, säger han och tecknar en rakt fallande kurva med handen. En vanlig helgkväll nu för tiden har vi kanske ett par, tre slagsmål ute på stan. För några år sedan kunde det handla om sju, åtta stycken.
Michel Toumeh har nattvandrat på ideell basis i centrala Uppsala sedan 2008. Han tycker att det blivit lugnare i city och tror att det till stor del beror på ökad närvaro från polisen.
– Jämfört med för några år sedan har det blivit många fler poliser på stan under helgnätterna, säger han.
Inte helt förvånande tror även Stefan Siesing att Uppsalapolisen gjort sitt till för att gjuta olja på vågorna.
– Vi har blivit bättre på att kolla nykterheten i och utanför krogarna och dricker någon på gatan tar vi ifrån dem alkoholen. Vi rör oss mycket på stan på helgkvällarna och ser till att avlägsna de värsta tändhattarna i ett tidigt skede vilket sänker berusningsgraden.
Det går att spåra ett samband mellan det minskande utomhusvåldet och ungdomarnas mer sparsamma drickande. Andelen gymnasiepojkar som uppger att de råkat i slagsmål efter att ha druckit har sjunkit med en tredjedel sedan 2006 medan det bland flickorna rör sig om en halvering.
Forskningen visar att det finns en klar koppling mellan alkohol och våldsbrott och mer än sex av tio våldsverkare har varit berusade vid misshandeln liksom en betydande del av offren.
Sven Granath, kriminolog på Brottsförebyggande rådet, anser att det minskande utomhusvåldet hänger samman med en förändrad inställning till alkohol.
– Våra alkoholvanor har blivit mer internationella och det är inte lika accepterat idag att vara drängfull och gå omkring och gapa på stan. En annan viktig förändring är att krogen inte längre är den enda platsen för amorösa kontakter, istället har raggandet flyttat ut på nätet med följden att kroglivet blivit lugnare, menar Sven Granath.
Han säger att hela samhället genomgår en skötsamhetstrend där en komponent är att människor blivit mindre riskbenägna. Att vara kraftigt berusad på stan kan vara något folk ser som riskabelt och därför börjat undvika.
– Istället kanske det är vid datorn man testar gränser och upplever spänning och då sker det inte i lika hög utsträckning i samband med alkohol.
I Uppsala och en rad andra kommuner används en särskild modell för att minska fylleriet på uteställena. Krogpersonalen drillas för att inte sälja alkohol till minderåriga eller berusade. I modellen ingår även strängare kontroll av serveringsreglerna samt ett utökat samarbete mellan myndigheterna.
Modellen har utvärderats av Björn Trolldal, forskare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
– Vi såg en minskning av antalet våldsbrott med i genomsnitt 9 procent i de kommuner som tillämpade metoderna i projektet, uppger han.
Källor: CAN, Brå.