Videon är inte längre tillgänglig
Uppsalabon Mikael Jansson är en av hundratals patienter vid Akademiska sjukhuset som i fjol smittades med vad som brukas kallas sjukhussjuka eller vårdrelaterade infektioner.
I våras behövde Mikael Jansson få blodtryckssänkande medel sedan han drabbats av en operationsskada på stora kroppspulsådern. Preparatet fördes in genom ett rör i halsen och kort efteråt fick han blodförgiftning och 40-gradig feber.
– Jag hade fått stafylokocker som troligen kommit in i kroppen när de satte in katetern i halsen, säger han.
Han låg på intensiven en vecka men var så dålig att allt är bortsuddad ur minnet. Med hjälp av antibiotika kunde infektionen hävas och han fick inga men av infektionen. Idag är han tacksam att det inte rörde sig om resistenta bakterier.
– Då kunde det ha gått betydligt värre.
God hygien är A och O i kampen mot infektioner. Mikael Janssons erfarenhet efter en hel del sjukhusvård är att städningens kvalitet varierar.
– Det verkar bero på vem som städar. På en del håll har det varit fantastiskt men på exempelvis en avdelning för nyopererade hittade jag en dammtuss stor som ett marsvin under sängen.
Drygt var tionde sjukhusbädd inom Uppsala läns landsting upptas av en patient som blivit smittad inom sjukvården genom en vårdrelaterad infektion, VRI. Vid årets VRI-mätning var det bara landstinget i Kronoberg som hade sämre resultat än Uppsala län. Jämfört med andra universitetssjukhus ligger även Akademiska sjukhuset illa till.
I våras kom landstingets revisorer med tuff kritik mot hur landstingsstyrelsen hanterar VRI. I klartext kritiserades landstingsstyrelsen för passivitet och det förebyggande arbetet bedömdes som ineffektivt.
Revisorerna noterade landstingets mål för 2015; att VRI ska minska med minst 10 procent jämfört med 2014. Det skulle dock innebära att andelen VRI blir högre än den var 2013.
Dessutom hade landstingsdirektören redan för fyra år sedan fått i uppdrag att fastställa riktlinjer för hur VRI ska förebyggas, ändå har det inte genomförts.
Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, kan 20 – 30 procent av VRI förebyggas och ofta handlar det om enkla metoder som bättre hygien och korrekt hantering av katetrar.
Kostnaderna för de VRI som Uppsala läns landsting egentligen skulle kunna undvika har beräknats till runt 150 miljoner kronor per år. Det kan jämföras med att Akademiska sjuhuset i år väntas gå back med 200 miljoner kronor.
Med tanke på att VRI utgör den vanligaste vårdskadan har vården här stora pengar att tjäna. Ett problem i sammanhanget är att landstinget i Uppsala län under de senaste åren har rankats som ett av de sämsta i landet vad gäller systematiskt patientsäkerhetsarbete.
En av de framgångsfaktorer som SKL lyfter fram i kampen mot VRI är just att organisationen gemensamt bekämpar problemet.
Göran Günther, tf chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, säger att det pågår mycket bra arbete inom sjukhuset för att komma åt VRI.
– För att uppnå förbättringar måste nu samordningen öka och vi har bildat ett patientsäkerhetsteam som ska arbeta med den frågan. Till årsskiftet kommer vi även att ta fram en landstingsgemensam plan för hur VRI ska förebyggas och bekämpas.
Göran Günther menar att det databaserade så kallade infektionsverktyget som kartlägger förekomsten av VRI kommer att bli ett viktigt vapen.
– Det ger större möjligheter att identifiera de avdelningar där man behöver sätta in åtgärder.