Kartan finns på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, och de som med spektralanalys och specialutrustning ska avlocka den även dolt innehåll är Michael B Toth, systemingenjör, och William A Christens-Barry, fysiker, båda verksamma i företaget RB Toth Associates.
Under två dagar ska de ägna speciell uppmärksamhet åt kartans nedre högra hörn där det som kan vara en signering eller en dedikation ser ut att rymma mer än det översta textlagret. Med hjälp av spektralanalysen ska det göras möjligt att se de undre textlagren.
Michael Toth och William Christens-Barry, pekar och förklarar hur LED-lampornas våglängder kan ändras med datorns hjälp genom hela ljusspektrumet, inklusive våglängder som våra ögon inte uppfattar, som ultraviolett och infrarött.
– Men kameran uppfattar även dem, den har 60 miljoner pixlar till sitt förfogande, och att den är akromatisk innebär att den kan fånga varje vald våglängd i bästa kvalitet, säger Michael Toth.
De olika ljussättningarna tar fram olika lager i objektet, lager som det mänskliga ögat inte kan uppfatta, och kameran tar en bild av varje valt lager.
Dataprogrammet som William Christens-Barry konstruerat inte bara lagrar de tolv bilder som ska tas av kartans dedikation, programmet gör det också möjligt att lägga bilderna på varandra i olika kombinationer och på så sätt se lagren i relation till varandra.
Kartan av Mexico City är målad på pergament, en djurhud. Spektralanalysen kan användas också på papper och på papyrus, men ljussättningen måste då anpassas till det material som fotograferas.
– Det är inte så lätt att man kan göra kopior av ett lager i taget av gamla skrifter och tro att de går att tolka. Tomrum kan vara lika viktiga när text ska tydas som det vi ser skrivet. Det fick vi lära oss när vi arbetade med Dödahavsrullarna, säger Michael Toth.
För Per Cullhed, utvecklingsstrateg på Carolina, och hans kolleger innebär Michael Toths och William Christens-Barrys två dagar i Uppsala att inte bara kartan utan även andra äldre objekt i kulturarvssamlingarna kan analyseras. De bilder som tas kommer sannolikt att göras tillgängliga på nätet för forskaren och andra intresserade över hela världen.
Förutom arbetet med den mexikanska kartan i Carolinas fotolaboratorium, kommer de att ge en föreläsning i dag, tisdag. Föreläsningen är öppen för alla och ges klockan 9.30 i tidskriftsläsesalen med 50 platser på Carolina Rediviva.