Rättegången vid Uppsala tingsrätt startar i dag, och beräknas pågå under 30 förhandlingsdagar. Enligt UNT:s reporter på plats var det få åhörare och några mediarepresentanter som väntade på att få komma in i rättssalen vid 9-tiden.
Klockan 10.52 meddelas att det inte blir stängda dörrar för hela rättegången - bara för känsliga delar. Nu fortsätter förhandlingen under resten av dagen med åklagarnas genomgång av bland annat vårdrutiner, utrustning och bemanning på den avdelning på Akademiska sjukhuset där barnet vårdades och där mamman, enligt åtalet, ska ha täppt till barnets näsa och mun vid 30 tillfällen.
Vid 10.30 tog rätten paus för att besluta om resten av förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar. Försvaret menar att det finns risk för att det kommer fram uppgifter som är känsliga både för mamman och barnet.
– De överlägger om det just nu, säger UNT:s Ola Lindqvist.
Vid 9.30 gick åklagaren igenom gärningsbeskrivningen.
– Rättegången har börjat med att åklagaren har gått igenom de 31 åtalspunkterna mot mamman. Försvaret och målsägandebiträdet kommer därefter att begära stängda dörrar för resten av förhandlingen. Det är rätten som avgör den frågan.
– Mamman sitter mellan sina båda försvarare med ansiktet dolt i häderna, medan åklagarna läser upp gärningsbeskrivningen.
***
Kvinnan är åtalad för att vid 30 tillfällen på Akademiska sjukhuset ha täppt för näsa och mun på sitt barn, som då var under ett års ålder, vilket lett till andnöd eller andningsstopp. Hälften av fallen rubriceras som mordförsök, resten som synnerligen grov misshandel. Enligt åklagarna lider kvinnan av så kallat Münchausensyndrom, vilket innebär att hon själv framkallat barnets sjukdomssymptom i syfte att barnet ska få läkarvård.
Utredningen av det ovanliga fallet har pågått i drygt sju månader. Barnet och mamman lades in på barnsjukhuset första gången i maj förra året, sedan kvinnan uppgett att barnet fått krampanfall. En lång rad undersökningar genomfördes på barnet under sommaren och flera tänkbara sjukdomstillstånd prövades, men enligt läkarna gick det inte att ställa någon diagnos.
Enligt åklagarna har samtliga anfall startat när mamman varit ensam med barnet. Vårdpersonalen fattade efter hand misstankar om att hon själv kunde ligga bakom anfallen. I början av juli gjordes en orosanmälan till socialtjänsten men redan dagen efter kallades polis till sjukhuset, sedan personalen misstänkt att kvinnan på nytt framkallat ett anfall. Hon greps och har sedan dess suttit häktad.
Kvinnan har hela tiden nekat till att ha vållat anfallen. En kärnfråga för rätten blir att avgöra om det finns några medicinska orsaker bakom andningsuppehållen. Vittnen i familjens närhet har berättat att barnet fått anfall även efter att kvinnan gripits. Det skulle i så fall tyda på att de orsakats av ett sjukdomstillstånd, men enligt åklagarna har händelserna inte varit av samma slag som de livshotande tillstånd som barnet drabbades av på sjukhuset.
Försvaret har kallat ett 10-tal vittnen för att bland annat styrka att barnet haft anfall efter att mamman frihetsberövats. Försvaret har också begärt att rätten håller syn på den sjukhussal där mamman och barnet vårdades.