Anna Manell säger att hon stött på många elever från en tuff bakgrund som tack vare skolvalet kunnat lämna stökiga skolor och komma vidare.
Under förra veckan har UNT skrivit om skolvalets effekter i Uppsala och åsikterna går isär.
Internationella Engelska Skolan är en nystartad friskola nära Ultuna i södra Uppsala där det går drygt 500 elever i årskurs 4–9. Bland eleverna talas ett 30-tal olika modersmål och det räcker med en kort korridorvandring för att se att eleverna har ett blandat ursprung.
– En del av eleverna kommer från utsatta områden och några har upplevt att de tidigare inte fått den stöttning i skolan som de behövt. Går man i en skola som inte klarar att tillgodose ens behov är det fria skolvalet viktigt, framhåller Anna Manell.
De elever som sökt sig till Internationella Engelska Skolan beskriver hon som mycket ambitiösa. Enligt Anna Manell fokuserar skolan på kunskap samt ordning och reda för att eleverna ska kunna förverkliga sina ofta högt ställda ambitioner.
De elever som i fjol gick ut årskurs 9 vid Internationella Engelska Skolan hade betydligt högre betyg än kommunsnittet. En orsak kan vara att skolan lockat till sig starkt målinriktade elever. Frågan är vad som ska hända med de skolor som ratas av ambitiösa elever.
– Om vissa skolor får stora problem är det något för skolledningen och politikerna att ta itu med. Lösningen är inte att inskränka det fria skolvalet, svarar Anna Manell, som också är lokalpolitiker för Folkpartiet.
De senaste åren har högstadieeleverna vid Uppsalas friskolor ökar sitt betygsförsprång framför eleverna i de kommunala skolorna.
Cecilia Forss (M) är kommunalråd i Uppsala med ansvar för grundskolan. Hon menar att alternativet till ett fritt skolval skulle orsaka svår segregation. Då skulle eleverna tilldelas en skola i närområdet med följden att många av villabarnen skulle gå i skola för sig och höghusbarnen i en annan skola.
– Varje elev måste ha rätt att välja den skola man anser ger den bästa undervisningen. De skolor som väljs bort får då signaler att de måste höja sin kvalitet, framhåller Cecilia Forss.
Bengt Sandblad (S), andre vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden, tycker att skolvalet medför segregation men vill trots det inte avskaffa modellen.
– Det är svårt att säga att man är emot valfrihet. Men man kan ändå inte komma ifrån att vissa kommunala skolor får en ökad social tyngd genom det fria skolvalet eftersom många elever från resursstarka familjer söker sig till andra skolor.
Bengt Sandblad vill genom kommunens modell för resursfördelning ge ordentligt med pengar till skolor där många elever behöver stöd.
I artikelserien har UNT visat att en stor andel av de högstadieelever som bor i vissa välbeställda områden som exempelvis Sunnersta söker sig till friskolor.
Men Tomas Rylander, rektor vid Valsätraskolan, ser tecken på ett trendbrott. Han uppger att nära 40 av de cirka 70 elever som gick ut från Sunnerstaskolans årskurs 5 i fjol valde kommunala Valsätraskolan när de gick vidare till årskurs 6.
Under några år tappade Valsätraskolan många elever till friskolor och var under en period nedläggningshotad. Men de senaste tre-fyra åren har elevantalet vid Valsätraskolan ökat med runt 30 procent, enligt Tomas Rylander.
– Förutom bättre marknadsföring handlar det om att vi stöttat svaga elever samtidigt som vi stimulerat duktiga elever, som är de mest flyktiga.
Tomas Rylander menar att konkurrensen från fristående skolor haft en del positiva effekter.
– Många kommunala skolor har tvingats vässa sin pedagogik.
unt i tisdags. UNT berättar att betygsgapet ökar mellan elever i friskolor och kommunala grundskolor i Uppsala. Sedan 2005 har det genomsnittliga meritvärdet för elever i kommunala skolor i årskurs 9 ökat med 5 poäng. För friskoleeleverna har ökningen varit tre gånger så stor. Skolverket tror att de växande betygsskillnaderna mellan olika skolor i riket hänger samman med det fria skolvalet.
unt i onsdags. Antalet elever vid Sävjaskolan har minskat med 60 procent på 10 år. UNT:s kartläggning visar att en stor andel av eleverna från de kringliggande villaområdena ratar Sävjaskolan och i stället söker sig till friskolor. Sävjaskolan får allt högre ersättningar av kommunen på grund av förändringar i elevernas socioekonomiska förhållanden.