Det är en söndagskväll i mars. Mörkret och kylan får de flesta Uppsalabor att hålla sig inomhus och i många fönster flimrar ljuset från tv-apparaterna.
Vi är på väg mot en bro där en grupp EU-migranter sägs ha slagit sig ner. När vi duckar ner under brofästet blir det helt kolsvart.
Så i mörkret hörs en mansröst som sjunger lågmält. Vi slår på en ficklampa och synen är nästan overklig. Flera människor sticker fram sina huvuden från de kojor de bor i under bron, bara några meter från Fyrisån.
Väggarna utgörs av gamla filtar som hålls uppe med trädgrenar. Kojornas golv består av uttjänta madrasser medan brofästet bildar tak.
Här i fukten från Fyrisån, bland sopor och lervälling, bor en grupp människor. Det är inget annat än en slum.
De sex personer som slagit läger under bron berättar att de kommer från staden Brezoi i Rumänien. De säger att de enkla lerhus de byggt slogs i spillror när floden Olt svämmade över.
De har kommit till Uppsala för att tigga och har bott under bron i perioder sedan mitten av december.
De sex har tillsammans 19 barn i Rumänien att försörja, barn som lever i tält och tas omhand av släktingar.
Dimitri, som inte vill ange sitt efternamn, säger att det är hemskt att bo under bron.
– Vi fryser. Vi sov här även när det var snö men vart ska vi annars ta vägen, frågar han sig.
Enligt Dimitri ger tiggandet kanske 50-60 kronor per dag.
– Jag skickar hem lite grann men då har jag knappt råd att äta.
Han berättar att det är så gott som omöjligt att få arbete i Rumänien. På frågan om han verkligen har det bättre i Sverige gör han en min som låter förstå att frågan är ganska dum.
– Om jag var kvar i Rumänien skulle mina fyra barn svälta. Tack vare pengarna jag skickar hem slipper de det. Men jag vet att de letar mat bland sopor.
Dimitri säger att han skulle ta vilket jobb som helst, hellre än förnedringen att tigga.
– Jag skulle jobba dag och natt.
Alldeles intill bron håller exklusiva fastigheter på att byggas. Exempelvis en trea bjuds ut för 4,2 miljoner kronor. Tid för en stunds kontemplation har du precis utanför dörren där Fyrisån stilla flyter fram, utlovar byggföretaget.
På en p-plats en bit från bron har Vasile Bulmandar, också från Rumänien, gjort sig klar för ännu en natt i bilen. Han säger att han jobbade på en sockerfabrik i hemlandet men förlorade jobbet och reste sedan till Uppsala för att försöka tigga.
– Men inte många vill ge till en gammal gubbe, det blir inte mer än 100-200 kronor per dag.
Nu behöver han tigga ihop ett par tusen kronor för att fixa bilen som är trasig och sen fara hem. För att spara pengar är två korvar allt han ätit idag, säger han. Han fryser i bilen och hoppas snart få övernatta på Uppsalas härbärge för EU-migranter men vet att det är konkurrens om sängarna.