– Hur många smörknivar tål Sverige? frågade Expressenjournalisten Ann-Charlotte Marteus i en krönika på ledarsidan i början på januari. Enligt henne är det hög tid att dra ned på slöjden i skolan. Hon konstaterar att slöjdens ställning i grundskolan visserligen är urstark men anser samtidigt att det finns goda skäl att sålla bland ämnena och att slöjden skulle kunna strykas eller åtminstone ransoneras på högstadiet.
Frågan är nu hur många smörknivar som Ann-Charlotte Marteus tål? Så fort hennes krönika publicerats började det jäsa bland slöjdlärare och -elever. Smörknivsupproret föddes och en Facebookgrupp var snabbt skapad.
– Tanken är att kärleksbomba Ann-Charlotte Marteus och Expressen med smörknivar, säger Elisabet Jagell, slöjdlärare på Växthuset.
I dag, tisdag, går två försändelser med dels 38 vanliga smörknivar med personliga inskriptioner, dels en smörkniv i storlek XXXXXL i väg till Expressens krönikör. Hur många smörknivar hon totalt kommer att få från svenska skolor kan man bara gissa...
I själva sakfrågan har Elisabet Jagell en helt annan åsikt än Ann-Charlotte Marteus.
– På henne låter det som om vi leker bort tiden, men så är det förstås inte, säger Elisabet Jagell och tillägger att alla estetiska uttryck behövs. Hon gör därför tummen ned för Marteus förslag om att eleverna på högstadiet borde få välja mellan bild, musik och slöjd.
Enligt henne blir slöjden på högstadiet mer avancerad och konkret. Då krävs det mer av beräkningar när något ska skapas i exempelvis trä eller textil.
På en punkt håller Elisabet Jagell dock med Expressens krönikör – att slöjdens ställning är urstark.
– Det är inne med slöjd i alla former nu när vi talar om hållbar utveckling.
Hon har varit slöjdlärare i fyra år och känner inte att ämnet skulle vara hotat. Det enda som oroar är bristen på behöriga slöjdlärare.