– Mörkertalet över hur många som är utsatta för hedersförtryck, bland såväl barn och unga som bland vuxna kvinnor, är gigantiskt.
Det säger Carin Götblad, regionpolischef i Uppsala. I egenskap av regeringens tidigare samordnare för våld i nära relationer lade hon 2014 fram en rapport som visade att omkring 100 000 tjejer och killar i Sverige i dag lever under förtryckande hederskulturella normer. Normer som påverkar vilka de får umgås med, hur de får klä sig och röra sig utanför hemmet, vilka lektioner de får vara med på, vem de får gifta sig med. En mindre del av dem utsätts även för tvångsgifte, könsstympning och kränkande oskuldskontroller.
LÄS MER: "Studie visar på utbrett hedersförtryck i förorter"
Carin Götblad ser två parallella rörelser i samhället. Å ena sidan att medvetenheten om hedersförtryck växer, liksom modet och viljan att diskutera förtrycket. Å andra sidan ett växande förtryck i segregerade förorter.
– Vi kan se hur det blivit svårare för kvinnor och flickor, att deras frihet blir alltmer beskuren i vad de får göra och ha på sig. Hur killar i skolor tvingar tjejer att ta på sig sjalar, trakasserar de tjejer som inte vill och så vidare.
En annan väldigt utsatt grupp i hederskulturer är homo-, bi och transsexuella.
– De lever ofta under mycket svåra omständigheter. Det händer att människor försvinner, blir utsatta för något brott, utan att någon säger något om att de är borta, säger Carin Götblad.
Att utreda brott begångna i hederskontext är ofta mycket komplicerat och resurskrävande. Det är i regel ett kollektiv som ligger bakom brottet, där de inblandade personerna har mycket nära relationer. Det gör att det ofta är svårt för den utsatta att hålla kvar vid sin berättelse: den kan ha ändrats mycket från de första till de sista förhören. Och det finns fall där offret också är förövare.
– Det händer till och med att den förtryckta tjejen är med och deltar i planeringen att mörda pojkvännen, för att hon blir tvingad under dödshot och tortyr. Det är fasansfulla krafter som ligger bakom de här brotten, säger Carin Götblad.
LÄS MER: "Sara flydde från hedersförtrycket"
Polisen håller just nu på att utreda varför så få hedersrelaterade brott leder till åtal. 38 000 kvinnor i Sverige bedöms vara könsstympade, men bara 2 fall har lett till åtal sedan 2006. Under 2015 kom 47 ärenden in om tvångsäktenskap – men inget ledde till åtal. Andra typer av hedersrelaterade brott förs ingen statistik över, eftersom det inte finns någon särskild brottskod. De registreras i stället som allt från hot till mord.
Polisens arbete är en del i kampen mot hedersvåld och förtryck. Men en stor del av det förebyggande arbetet ligger på andra delar av samhället. Att samhället slutar acceptera förtrycket är ett första viktigt steg mot en förändring, menar Carin Götblad.
– Vi måste reagera och stå upp också mot vardagshedern. Det kanske inte verkar så hemskt att en tjej inte får lära sig simma eller umgås med kamrater. Men vardagshedern lägger grunden för det värre förtrycket.
För att ändra attityder behöver samhället jobba mycket mer inkluderande; att ha stora grupper som lever isolerat är farligt, menar Carin Götblad. I den rapport hon lämnade till regeringen för två år sedan föreslog hon att utsatta skolor ska få interkulturella vägledare, en slags kuratorer med minoritetskompetens som kan ha en dialog med såväl barn som föräldrar och myndigheter.
– Under min tid som nationell samordnare träffade jag många föräldrar som var både intresserade och öppna för diskussion. Vi får inte utgå från att det inte går.
En annan brådskande och viktig fråga är information om mänskliga rättigheter och jämställdhet till nyanlända. Det borde vara ett självklart inslag i samhällsorienteringen för nyanlända, menar Carin Götblad. I dag är det inte det. Hon säger att samhället också behöver satsa på att nå äldre invandrare, som ofta kommer hit som anhöriga.
– Jag har pratat med många ungdomar som berättar om äldre som har med sig ett föråldrat synsätt och håller efter sina vuxna barn.
Det är inte bara samhälleliga institutioner som har ett ansvar. Också du som individ och som medlem av majoritetssamhället bör fundera över vad du kan göra, uppmanar Carin Götblad.
– Att vi möts och bjuder in andra och diskuterar olika frågor är något vi alla behöver ta ansvar för. Även vi svenskar har såklart saker att lära från andra kulturer, till exempel hur vi tar hand om våra gamla.