I dag är en stor dag för många av länets 8 260 jägare. Älgjakten drar igång i södra Sverige, jägare har tagit ledigt från jobbet och sitter kanske redan på sina pass. Med sig ut i skogen i år har de också en tung fråga: Bly, eller inte bly?
En fråga som är både viktigare och mer spännande än den låter. Ja, den är till och med politiskt laddad. Den tidigare socialdemokratiska regeringen införde till exempel ett totalförbud mot bly i ammunition som alliansregeringen senare skulle upphäva innan det hann träda i kraft.
– Det handlar om delvis om tradition, folk har alltid använt bly och somliga uppfattar det som ett angrepp på jakten i sin helhet, säger Fredrik Widemo på Jägareförbundet, som är ansvarig för förbundets forsknings- och miljömålsarbete.
Vi möts på hans jaktmarker mellan Vendel och Tobo i Tierps kommun. På ryggen bär han ett gevär med kalibern .308 Winchester.
– Jag gick över till blyfri ammunition helt och hållet för två år sedan, säger han.
Varför då?
– Jag behöver inte fundera på vad jag eller mina barn får i sig. Slaktavfallet kan jag bara lämna bakom ladugården och jag kan ta tillvara på allt kött.
Bakgrunden är att Livsmedelsverket, Svenska Jägareförbundet och SVA förra veckan presenterade en undersökning som visar att de som ofta äter vilt får i sig ohälsosamma mängder bly om inte viltet skottrensas på rätt sätt. Antingen måste köttet rensas mer, vilket innebär att flera kilo viltfärs och grytbitar kan försvinna på en fullstor älg, eller så får jägare börja skjuta med blyfri ammunition.
Men det finns vissa problem med övergången och jägarkåren har än så länge stretat emot. Det kanske största problemet är en av de vanligaste kalibrarna är 6,5x55 millimeter. Än så länge finns ingen blyfri ammunition till den kalibern som får användas till älg.
Endast en studie har gjorts, enligt Fredrik Widemo, och den visade att tre procent av jägarna använde blyfri ammunition 2006.
Är jägarna ett konservativt släkte?
– Så är det nog. Men det är väl som med alla släkten, vet man något som fungerar byter man inte gärna bort det.
Hur har folk tagit emot den här undersökningen och de nya råden?
– Det har mottagits väl, inte av alla men av de flesta.
Vad säger de som inte har tagit emot det väl?
– ”Farfar spottade blyhagel, pappa spottade blyhagel och jag har spottat blyhagel hela mitt liv. Det är inget som har dödat”.
Christer Holmgren, som bland annat är skribent på Jakt & jägare och tidigare rektor på bössmakarskolan i Gyttorp, är en av kritikerna. Han kallar undersökningen för skräckpropaganda.
– De har varit ute och seglat, både de och vetenskapskommittén i Norge. Självklart blir det blysplitter i älgkött, men sättet att räkna på – det håller jag inte med om, säger han och fortsätter.
– Sväljer du blyhagel så kommer en liten del av det metalliska blyet att kunna lösas upp av kroppen. De har använt sina gränsvärden som om det vore biotillgängligt bly.
Oavsett beräkningsmetod så går man miste om kött med blyammunition. Varför inte bara använda blyfri ammunition?
– Så enkelt är det inte.
Varför inte?
– Vi har en lagstiftning som ställer krav på minsta kulvikt och anslagsenergi för jakt. Om du ska införa blyfria ammunition så kommer det kosta fyra miljarder bara att byta ut alla bössor. Dessutom är kopparkulor ett oprövat jaktmedel.
Invid stenen där Fredrik Widemo brukar stå och vänta in älgarna tar han fram sina kopparkulor och jämför dem med blykulor. Kulorna är svarta och gröna.
Vilka är gjorda av koppar?
– De gröna. Grönt är miljö, kan man tänka, säger han och blinkar.
Bly, eller inte bly, det är frågan. Oavsett svar: I dag börjar älgjakten.