Barnbidrag, föräldrapenning och bostadsbidrag är några av de bidrag som en person från ett annat EU-land kan få i Sverige trots att personen egentligen inte har uppehållsrätt, alltså laglig rätt att vara här.
Sedan 2013 får Försäkringskassan inte, på grund av en ny tolkning av lagen, ta hänsyn till om den som söker bidrag är här lagligt eller inte. Det enda Försäkringskassan numera ska ta ställning till är om personen bedöms bo här.
Det finns inga faktiska krav på att du ska ha jobb eller bostad för att anses vara bosatt här, även om det påverkar helhetsbedömningen. Personens avsikter att stanna här vägs in och denne kan också behöva visa ett utdrag på att han eller hon gått ur socialförsäkringssystemet i sitt hemland.
– Vi utgår från de uppgifter som personen lämnar och gör en helhetsbedömning. Vi kan inte ställa krav på uppehållsrätt, säger Andreas Stjernberg som är verksamhetsansvarig för försäkringstillhörighet på Försäkringskassan.
Man behöver inte lämna någon adress, hur kan ni avgöra om en person är bosatt här?
– Vi gör en sammanvägd bedömning av personens situation och den inbegriper även frågor om bostaden.
I en nyinkommen skrivelse till Socialdepartementet är Försäkringskassan kritiska till att man inte kan kräva uppehållsrätt för att en person ska ha rätt till bidrag.
– Om vi ska kunna kräva laglig vistelse behövs en ny bestämmelse i svensk lag. Det är komplicerat eftersom det handlar om alla EU-medborgares rätt att röra sig fritt i Europa, och svensk lag måste samspela med EU:s lagstiftning, säger Ann-Kristin Robertsson som är rättslig expert på internationella frågor på Försäkringskassan.
Att Försäkringskassan inte kan kräva laglig vistelse försämrar möjligheten att kontrollera att man inte betalar ut bidrag på fel grunder, skriver Försäkringskassan till Socialdepartementet. Det finns flera verkliga fall där Försäkringskassan upptäckt att man beviljat bidrag utifrån falska handlingar. Arbetsgivarintyg, som sedan visade sig vara falska, låg till grund för att personer bedömdes vara bosatta i Sverige. Men när detta senare upptäckts kan man inte dra tillbaka bidragen. Försäkringskassan får nämligen bara bedöma om personerna bor i Sverige i den aktuella situationen.
– Eftersom personerna i sådana här fall vistats här så lång tid kan man inte hävda att de inte är bosatta, säger Ann-Kristin Robertsson.
Har Försäkringskassan en gång börjat betala ut bidragen måste man alltså fortsätta betala ut dem, så länge bidragstagarens livsvillkor är desamma och denne bor i Sverige.
Personer utan uppehållsrätt är heller inte folkbokförda i Sverige, vilket ytterligare försvårar Försäkringskassans kontrollmöjligheter. Till exempel kan personen flytta utomlands och ändå behålla bidrag.
– Det här behöver belysas. Om man vill ha bättre kontroll och möjligheter att återkräva felaktigt utbetalade ersättningar måste lagstiftningen justeras, säger Lars-Åke Brattlund som är försäkringsdirektör på Försäkringskassan.
Hur många personer som får bidrag i Sverige trots att de inte har uppehållsrätt vet inte Försäkringskassan. Man har heller inte gjort någon beräkning på hur många det framöver skulle kunna handla om och vad kostnaderna skulle kunna bli.
Borde ni inte göra en sådan beräkning?
– Vi får återkomma i den frågan, säger Lars-Åke Brattlund.
Lars-Åke Brattlund är under intervjun noga med att påpeka att det handlar om människor.
– Försäkringskassan ska behandla alla lika, oavsett vilket land man kommer ifrån.
Men som lagen ser ut nu behandlas ju inte alla lika, eftersom ni dels har sämre kontroll över utbetalningar till vissa EU-medborgare och dels inte kan dra tillbaka bidrag även om handlingar varit falska?
– Det stämmer. Det är därför vi tycker att regeringen behöver titta på det här. Vi vill visa på det här problemet.