De stora utbyggnadsplanerna på västra sidan om Fyrislundsgatan innebär att tunneln under Fyrislundsgatan, i höjd med Årsta centrum, inte får plats (se artikel här intill). I stället anläggs ett torg med upphöjd marknivå och övergångsställe med ljussignaler på platsen. Sedan UNT i början av oktober rapporterade om planerna har många boende i området reagerat. Många elever passerar Fyrislundsgatan på sin väg till och från skolan. I det nyss avslutade samrådet befarar många att trafiksäkerheten ska försämras.
Politisk enighet råder om byggplanerna. Kommunalrådet Erik Pelling (S), med ansvar för byggfrågor, anser att summan av de åtgärder som planeras kommer att leda till en trafiksäker miljö. Målet är att skapa en öppen och inbjudande samlingsplats i de nya kvarteren. Då får en tunnel inte längre plats:
– Det är ett vägval som vi gjort. De flesta vill se en ordentlig ansiktslyftning jämfört med dagens Årsta torg och ingen vill kompromissa med trafiksäkerheten. Min bedömning är att vi har ett gediget beslutsunderlag för att gå vidare med förslaget.
Dagens tunnel är enligt kommunen smal och brant och skulle behöva byggas om för att få tillräcklig standard. Men då blir den nio meter längre med ramper som skär av torget och skapar barriärer.
– Om den upplevs otrygg gentemot ett övergångsställe kommer färre att använda den, säger kommunens projektledare Mario Rivera.
Ett viktigt skäl till för kommunens planer är en trafikanalys som pekar på en kraftig trafikminskning längs Fyrislundsgatan, från dagens cirka 16 000 fordon/dygn till omkring 10 000 fordon/dygn.
I området planeras 2 000 nya bostäder samtidigt som Gränby centrum växer kraftigt. Varför bedömer ni att trafiken ska minska?
– Det finns flera orsaker. Utformningen av Fyrislundsgatan med ett körfält för biltrafik och lägre hastigheter gör att genomfartstrafiken minskar. Fler väljer Tycho Hedéns väg eller E 4 i stället. Vi räknar också med att fler ska åka kollektivt och med cykel, säger Mario Rivera.
Det nya torget får en yta på cirka 1 300 kvadratmeter. Upphöjd markbeläggning ger enligt planerarna en tydlig signal till bilister att hålla låg hastighet i korsningen. Tillsammans med andra åtgärder längs gatan beräknas snitthastigheten sjunka. Erik Pelling pekar också på att en tunnel inte är någon garanti för barnens trafiksäkerhet.
– Barn agerar inte alltid rationellt, de kan korsa gatan var som helst. Det viktigaste är sänkt hastighet tillsammans med de andra åtgärder vi planerar.