Asylboendet i Ribbingebäck stängs. En missad men irrelevant prisuppgift i en anbudsansökan är förklaringen enligt Bert Karlsson, ägare till Jokarjo AB som driver boendet. Ett för högt begärt pris i förhållande till det takpris som Migrationsverket satt, enligt Pierre Karatzian, presskommunikatör vid Migrationsverket.
Oavsett vem som har rätt i detta, är det de boende i Ribbingebäck som drabbas.
Salwa Abdulrahman är en av dem. Hon är gammal och kom ensam till Sverige från Aleppo i Syrien via Turkiet. En son bor i Stockholm.
– Han är ett stort stöd, jag är sjuklig och har problem med hjärta och leder. Han kommer hit och hjälper mig till sjukhus och med mediciner. Han bor i en liten lägenhet tillsammans med flera andra, jag kan inte bo där. Flyttas jag sex timmars resväg norrut bort från Stockholm blir jag ensam, säger hon med hjälp av en asylsökande som tolk.
Bashar Asanis fru förlöstes med kejsarsnitt för en dryg vecka sedan, och har inte återhämtat sig. Oron för henne och barnet är stor.
– Vi har tre barn till, när min fru och jag var på Akademiska var våra vänner här i Ribbingebäck till stor hjälp. Barnen var trygga med dem. Vi kom via Libyen i båt över Medelhavet och till sist hit, berättar Bashar Asani via samma tolk.
Den som tolkar är Waseem som inte vill säga sitt efternamn. Han är tandläkare och arbetade i Saudiarabien och försörjde föräldrar och syskon som var kvar i Syrien.
– Men jag tröttnade på den utpressning som jag utsattes för, ständiga kommentarer om att ”gör som vi säger annars skickar vi dig tillbaka till Syrien”. Därför flydde jag hit. Det är vänligt av Sverige att ta emot oss och erbjuda mat och logi. Men mat hade jag, vad jag behöver är att komma i gång med mitt liv, utvecklas. Inte bara vänta, och nu också flyttas långt norrut till en liten ort, säger Waseem.
Vad samtliga säger är att den stora grupp människor som flytt från olika håll i världen och hamnat med främlingar i Ribbingebäck nu blivit som en stor familj som hjälper och stödjer varandra.
– När vi tvingas flytta blir det som att börja om från början igen, och jag tvingas lämna mina nya vänner i Flogsta och Uppsala, säger Ghaleb Zhree, också han flykting från Syrien.
Bert Karlsson:
– Migrationsverket behandlar människor som kaffe. De hålls i lager och kan flyttas lite hur som helst. Vi har överklagat upphandlingsbeslutet, och kommer att göra en ny avtalsansökan för Ribbingebäck. Men i mellantiden tvingas de som bor där nu flytta.