Mellan åren 2014 och 2015 ökade antalet anmälningar till Patientnämnden som rör psykiatrin med över 50 procent, från 109 till 166. I år ser anmälningarna ut att fortsätta öka.
– Det kommer in mycket anmälningar när det gäller psykiatrin. Många handlar om kommunikation och tillgänglighet. Det har man arbetat mycket med från psykiatrins sida, men det är något man fortsatt måste bli bättre på, säger Birgitta Mogård (V), ordförande i Patientnämnden.
När juli övergick i augusti i år hade 115 anmälningar mot psykiatrin kommit in.
UNT har gått igenom samtliga anmälningar till Patientnämnden och kan konstatera att de gäller i princip samtliga avdelningar inom psykiatrin, de flesta rör affektiva mottagningen som behandlar flest antal patienter och där patienter med känslomässiga problem exempelvis depression behandlas.
Många patienter anmäler att det tar lång tid för att få träffa en läkare och det problematiska i att alltid få träffa olika läkare. Det handlar också om att det är svårt att få kontakt med mottagningarna, framför allt via telefon. Vissa anmäler även att de blivit feldiagnostiserade eller fått fel eller inga mediciner utskrivna. När Patientnämnden kräver svar hänvisar ansvariga chefer till rådande personalbrist.
Även mängden lex Maria-anmälningar som vården själva gör när missförhållanden upptäcks har varit stor under åren som gått, minst elva personer har i samband med kontakt med psykiatrin på Akademiska försökt eller tagit sina liv. På grund av den mängd klagomål och lex Maria-anmälningar som kommit in valde IVO under 2015 att själva initiera en tillsyn av samtliga psykiatriska akutmottagningar i regionen, däribland Akademiska sjukhusets.
– Tillsynen i Uppsala visade bland annat på vissa skillnader i hur ledningen tror att arbetet bedrivs och hur personalen uppger att det faktiskt bedrivs, säger Gunnar Hägglund, inspektör på IVO.
Exempelvis vill ledningen att omvårdnadspersonalen ska dokumentera bedömningar men personalen har inte gjort detta ”av tradition”. Enligt IVO kan det leda till att viktig information inte förs vidare. På mottagningen fanns även oklarheter kring vem som faktiskt ansvarar för hur patienterna ska prioriteras. Även brister i ledningssystemet gällande bedömningar, dokumentation och kommunikation hittades.
IVO krävde i oktober i fjol att landstinget skulle vidta åtgärder för att säkra verksamhetens kvalitet. I december inkom psykiatrins dåvarande verksamhetschef Åsa Hagberg med dokument som innehöll åtgärder. Dokumenten var utarbetade av en förbättringsgrupp och innehöll förändringar av i princip hela verksamheten, från personalens arbetstider och ansvarsområden till hur bedömningar av självmord ska genomföras och checklistor för säkerhetskontroller.
IVO kunde därefter konstatera att ett kvalitetsarbete pågår men påpekade också att gällande egenkontroll var mottagningens redovisning fortsatt bristfällig.
– Egenkontroll kan exempelvis handla om att avvikelsehanteringssystemet fungerar eller regelbundna slumpmässiga journalgranskningar, säger Gunnar Hägglund.
Enligt Akademiska sjukhuset ska åtgärderna vara vidtagna i slutet av året. Under 2017 kommer IVO att göra en förnyad tillsyn.
Patientnämnden kommer inom kort att initiera ett vad man kallar utvecklat analysarbete av mönster och tendenser inom verksamheter som får väldigt många anmälningar.
– I och med att psykiatrin fortsatt har en hel del ärenden lär vi få titta närmare på just det området, säger Birgitta Mogård.
Nuvarande verksamhetschef inom psykiatrin, Gunilla Svedström, vill inte kommentera vare sig IVO:s utredning eller anmälningarna till Patientnämnden.