I går berättade UNT om ett våldtäktsärende i Uppsala där en man haft sex med en mycket berusad kvinna. Trots vittnesuppgifter om att kvinnan gråtit och sagt nej friades mannen av tingsrätten.
Den som åtalas för våldtäkt har goda chanser att slippa straff. Ungefär en av tre våldtäktsåtalade frias efter rättegången. Det är betydligt mer än vid annan typ av brottslighet då i snitt bara en av 20 blir frikänd.
Utifrån siffrorna drar en del slutsatsen att rättsväsendet ser lätt på våldtäkter. Men Annika Bokefors, kammaråklagare i Uppsala, betonar att polis och åklagare tar brotten på högsta allvar.
– Som åklagare får jag bara väcka åtal om jag tror att det kan bli en fällande dom. Den stora andelen friande domar i våldtäktsmål talar för att vi inte åtalar alltför sällan.
Av de anmälningar som gjorts de senaste åren i riket som helhet har i genomsnitt 94-96 procent inte lett till att någon gärningsman straffats.
– De allra flesta anmälningar resulterar i en förundersökning med många utredningsåtgärder men våldtäkt är ett svårutrett brott. Vi lägger ner mycket tid och arbete på de här utredningarna men det kan ändå vara besvärligt att nå hela vägen till åtal.
– Oftast saknas vittnen och ord står mot ord. I sådana fall kan det vara mycket svårt att styrka brott och då går det inte att väcka åtal, säger Annika Bokefors.
Vid sidan av dessa fall finns enligt henne en mindre andel som inte går att arbeta vidare med av bland annat de här orsakerna:
* Lagens krav på att offret ska ha utsatts för våld, hot och tvång eller varit i en utsatt situation är inte uppfyllda.
* Det går inte att hitta någon gärningsman.
* En anmälan görs av någon utomstående men brottsoffret vill inte medverka i utredningen.
Att det ibland inte finns synliga skador trots förekomst av tvång kan ha en begriplig förklaring.
– En naturlig reaktion hos den som utsätts för våldtäkt är att förhålla sig passiv. Det kan medföra att det inte hittas fysiska skador på kvinnans kropp, påpekar Annika Bokefors.
Hon kan inte se vad polis och åklagare skulle kunna göra för att fler anmälningar ska resultera i fällande dom.
Då innebär det att vi får leva med statistiken som den ser ut idag?
– Jag tror det är svårt att komma mycket längre än vad vi gör. Även med ändrad lagstiftning kan det bli besvärligt att bevisa vad som faktiskt hänt, svarar Annika Bokefors.
Regeringen har tillsatt en kommitté som ser över lagen om våldtäkt. I uppdraget ingår att undersöka varför så få anmälningar leder till åtal samt att ge förslag på lagändringar.
Kommittén funderar på om en bestämmelse om oaktsamhet ska införas. Idag tar lagen sikte på om den misstänkte förståttatt offret inte velat ha sex.
Införs ett lagkrav på oaktsamhet görs en bedömning om den misstänkte borde ha förstått att offret inte ville. Då vägs alla omständigheter samman, till exempel hur berusad kvinnan varit. Om mannen borde ha insett att kvinnan knappast velat medverka till sex kan mannen dömas för våldtäkt.
– Införs en sådan bestämmelse skulle kraven för en fällande dom inte bli lika höga som idag, säger lagmannen Mari Heidenborg som är ordförande i sexualbrottskommittén.
Hon tror dock inte att en oaktsamhetsregel skulle omfatta någon större del våldtäktsanmälningarna.
– Men den skulle kunna tillämpas på en del fall som uppmärksammats i media där gärningsmannen friats på grund av han inte bedömts ha haft uppsåt att våldta kvinnan.