– Många är nog inte så insatta i klimatfrågorna och bryr sig mer om kompisar i sociala medier. De har man mer direkt in på livet. Det som händer om 40 år är så otroligt långt fram. Jag är mer engagerad i feministiska frågor. Det vet jag att det påverkar mig direkt, säger Tyra Göök Andersson.
Men hon har ändå ett visst miljöintresse och har valt en kurs i miljö som ett tillval inom IB-programmet på Katedralskolan.
Tyra Göök Andersson är en av fem 17-åringar i ett kompisgäng som vi träffar på ett kafé i Uppsala. Och även om ingen av dem beskriver sig som särskilt klimatfokuserad, tycker hon liksom de andra att informationen om klimatfrågorna borde vara bättre till allmänheten, och att det är något som borde diskuteras mer både i sociala och också andra sammanhang.
– Ja, man borde prata mer om det i skolan eftersom det är en så viktig fråga, säger Lina Eriksson, som läser barn- och fritid på Katedralskolan.
Tjejerna säger att när skolorna undervisar om klimatfrågor så gör de det på ett sätt så att det inte berör deras egen vardag.
– Det handlar mer om fakta hur det är, inte om vad man ska göra åt det. Man borde haft det som ett eget ämne eftersom det är så viktigt. Tyra har valt det som tillval, men det är ett ämne som alla borde ha, säger Anna Widman, som just nu läser teater på Kulturama i Stockholm.
Enligt en opoinionsundersökning som Världsnaturfonden gjorde 2013 oroar sig 80 procent av de unga mellan 15 och 25 år för klimatet. Det är ungefär liknande siffror som för hela befolkningen. Men det är något fler unga som säger att de tänker på klimatfrågan varje vecka. 78 procent säger också att de får ta konsekvenserna av att de vuxna inte tagit sitt ansvar.
De ungdomar UNT träffar vill dock inte skuldbelägga de äldre generationerna.
– Det är fel att skylla på en grupp människor när man inte gör något själv åt saken, säger Ida Ronholt.
– Ja, vi har alla ett ansvar, säger Anna Widman.
– Om de inte har kunskap kan man inte kräva att de ska göra rätt. De i den äldre generationen visste inte att de gjorde fel, säger Tyra Göök Andersson.
Detta är heller inte något som gör att de försöker prata med sina föräldrar om vad de kan göra åt klimatfrågan. Och överhuvudtaget är det ingen av dem som pratat särskilt mycket med sina föräldrar om saken.
– Det känns som om man inte kan tvinga dem till att bli mer klimatmedvetna, säger Ida Ronholt.
– Därför är det viktigt med mer information på arbetsplatserna också, och inte bara i skolan, säger Anna Widman.