– Det känns både nervöst och roligt. Det är första gången jag reser utomlands själv utan familjen eller någon jag känner väl. Men det ska också bli jättekul och det blir säkert episkt med jättedemonstrationen, säger han.
Av dem som reser till Paris för Act Alliance är han den klart yngsta deltagaren med sina 16 år.
Till vardags går han på Rosendalsgymnasiets naturvetenskapliga program och beskriver sin bakgrund som lite lagom miljöintresserad. Och även om han tror att miljöfrågorna har blivit mer självklara för de unga i hans generation så tror han att medvetenheten om problemen inte gått så djupt.
– De flesta förstår nog inte vad som väntar. De har inte hört de värsta prognoserna om hur det kan bli. Till exempel är dagens flyktingströmmarna ingenting mot vad det kan bli om 50 år om vi inte lyckas lösa klimatfrågan.
För några år sedan beskriver han det som att han nästan var miljödeprimerad, men att han nu inte går omkring och tänker på miljön hela tiden. Och även om framtidsprognoserna kan synas dystra så tycker Eje Brundin att det känns bra att han nu engagerat sig i klimatfrågan.
– Det viktigaste är att inte bara tänka på hur illa det kan bli utan att försöka göra allt man kan för att förhindra det.
Via Act Alliance har han fått i uppgift att samla in namnunderskrifter för klimaträttvisa, vilket innebär att de rika länderna ser till att minska sina utsläpp mer så att de länder man traditionellt kallat utvecklingsländer får en möjlighet att komma ikapp. Underskrifterna ska överlämnas till politikerna i samband Parismötet.
Privat försöker han också göra vad han kan för att dra sitt strå till klimatstacken.
– Jag tror att det är många små saker som gör det. Jag har fokuserat mycket på att inte ha ljuset tänt i onödan. Och när jag går ner i källarförrådet för att hämta cykeln låter jag bli att trycka på lysknappen. Det är en timerfunktion som gör att det lyser ett tag efter att man tryckt på knappen, och jag har säkert sparat en timmes lyse minst, säger han.
Han beskriver sin familj som lite vanligt miljöintresserad. Hemma försöker de äta mer vegetariskt, även om de inte är helvegetarianer. Men lite förvånad blev Eje när familjens biogasbil skulle bytas och man köpte en dieselbil i stället.
– Men jag brydde mig inte så mycket om det. Det är föräldrarna som bestämmer sådant, säger han.