På ett år har antalet gymnasielever med behov av SFI-undervisning i Heby gått från 16 till 60, enligt Daniel Holmvin, förvaltningschefen för barn- och ungdom.
Samtidigt har årskurs F-9 utökats med 60 elever.
– Det är påfrestande för skolorna, som inte är skapade för så här stora klasser. Det är främst Östervåla och Hebys skolor som börjar bli trånga, säger han.
Nu utreds alternativa undervisningslokaler för flyktingbarnen. En möjlig lösning är Folkets Hus. En annan att SFI-undervisningen hålls på flyktingboenden.
Men kommunen måste samtidigt arbeta på andra långsiktiga lösningar, menar Åsa Strand, utbildningsråd på Skolverket.
– Det är viktigt att man är medveten om att tillfälliga lokaler kan ha negativ effekt på eleverna. En permanent lokal är viktig för det sociala samspelet och för att barnen ska träffa andra jämnåriga, säger hon.
Kommunen utmanas också av svårigheter att hitta behöriga lärare som kan bedriva modersmålsundervisning som eleverna har rätt till.
– Det är ett problem för landets alla kommuner. Det finns inte tillräckligt med lärare och det har vi också signalerat till regeringen, säger Åsa Strand.
Daniel Holmvin tror dock inte att undervisningskvalitén eller arbetsmiljön i Hebys skolor påverkas negativt av det plötsligt ökade antalet elever.
– Tvärtom har det gått över förväntan bra och jag är väldigt imponerad över hur rektorer och lärare har hanterat situationen. Men skolorna är inte formade för så här många elever och därför måste vi hitta lösningar.