Skakig grund för kostråd vid diabetes

De slutsatserna drar Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i en rapport som synat det vetenskapliga underlaget för ett antal både officiella och alternativa kostråd vid diabetes.
- Eftersom vi saknar kunskaper om säkerheten på lång sikt av extremt kolhydratfattig och fettrik Atkins- eller så kallad LCHF-kost är det särskilt viktigt att noga följa upp de personer med diabetes som själva väljer att äta sådan mat, säger professor Christian Berne vid Akademiska sjukhusets sektion för endokrinologi och diabetesvård.
Han är en av de medicinska experterna bakom rapporten, som gått igenom ett stort antal studier kring effekterna på längre sikt av olika kostråd vid diabetes, framför allt vid den vanligaste formen av sockersjuka, typ 2-diabetes.
- Samtidigt som vi kan konstatera att många av dagens officiella kostråd vilar på en rätt skakig vetenskaplig grund är kunskaperna om långtidseffekter av alternativen oftast ännu mindre. Få kostråd vid diabetes har ett starkt stöd i vetenskapen, säger Christian Berne.

En viktig del av dagens officiella kostrekommendationer vid diabetes, som får godkänt i SBU-rapporten, är att äta grönsaker, baljväxter och fisk.
Andelen kolhydrater och fett i maten är en under senare år mycket omdebatterad fråga vid diabetes.
- Vid typ 2-diabetes har både lågfettkost och måttlig lågkolhydratkost visats ha likartade gynnsamma effekter på blodsockernivåerna över längre tid, säger Christian Berne.
SBU konstaterar att det saknas studier kring hur personer med diabetes påverkas på lång sikt av att dricka mjölk, juice eller läsk. Däremot finner man hyggligt vetenskapligt stöd för att alkohol i måttliga mängder och kaffedrickande sänker dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar vid diabetes.
- Det finns alltså inga skäl att avråda personer från att dricka alkohol eller kaffe just därför att de har diabetes. Men jag ser heller knappast några skäl till att försöka övertala en patient med diabetes att av hälsoskäl börja dricka alkohol, säger Christian Berne.

Att det råder osäkerhet kring värdet av flera kostråd vid diabetes och att SBU:s granskning inte entydigt visar att en viss bestämd diabeteskost skulle vara överlägsen alla andra behöver inte nödvändigtvis ses som något enbart negativt.
- Att flera olika kostråd trots allt visats ha positiva effekter vid typ 2-diabetes innebär att det finns en betydande frihet att ge kostråd som anpassas till den enskilda patientens önskemål och förväntningar, säger Christian Berne.
Hela den nya SBU-rapporten kan läsas på webbadressen www.sbu.se