Riksdagen har blåst Andreas Wellander på hans fina gymnasiebetyg. I ett slag har 19,5 poäng förvandlats till 17. Det motsvarar en sänkning av hälften av hans MVG till VG. Tidigare har maxpoängen varit 20.0, men efter ett riksdagsbeslut är det från och med nu möjligt att söka till högskolan med ett totalt betygsmedelvärde om 22,5 poäng. För de sista 2,5 poängen krävs att man valt vissa särskilda kurser, exempelvis extra språk, där det räcker med godkänt för att få de så kallade meritpoängen.
- Jag slet hårt varje dag för att få mina höga betyg. Det är min investering i framtiden, att jag ska skulle kunna läsa det jag drömmer om när jag var redo. Det har politikerna tagit i från mig, säger Andreas Wellander.
Han har läst alla de kurser som ger extra poäng. Hade han tagit studenten i vår skulle han ha fått betyget 22,0. Men "felet" är att han tog studenten 2002. Riksdagen har satt en gräns just där. Har man gått ut gymnasiet 2002 eller tidigare får man inga meritpoäng.
- Jag är 26 år, jag tycker inte det är gammalt och jag känner mig åldersdiskriminerad, säger Andreas Wellander.
Han får stöd från Högskolverket.
- Det här är inte schysst, och en stor nackdel för dem som tog studenten före 2003. Jag förstår dem som är upprörda, säger Leif Strandberg, utredare.
I vår har rekordmånga sökt till den svenska högskolan. Ingen verkar veta vilka effekter de nya reglerna får. Men på högskolornas antagningsenheter är man förberedd på starka protester.
- Jag tror inte alla förstått vidden av vad det här kommer att innebära. Systemet är helt omgjort och exakt vad de här ger för konsekvenser vet vi inte. Men det kommer att bli vinnare och förlorare, säger Cilla Häggkvist, chef på antagningsenheten på Uppsala universitet.
Hon ser också en annan en annan förlorargrupp: dem som söker med utländska betyg. På mycket populära utbildningar kan situationen uppstå att sökande med utländska betyg inte kan antas, trots att de har högsta möjliga betyg. Förklaringen är att antalet platser som går till olika grupper sökande, exempelvis sökande med svenska betyg, högskoleprovet, eller utländska betyg, räknas ut proportionerligt mot hur många behöriga som sökt utbildningen med just de här meriterna. Har då väldigt få med utländska betyg sökt finns en risk att antalet inte får statistiskt genomslag och inte räcker till för att en egen antagningsgrupp ska bildas för den här gruppen.
- Jag tror inte att politikerna som tagit besluten har förstått det, säger Cilla Häggkvist.
Förändringarna i antagningsreglerna är omfattande och berör även möjligheterna att läsa upp betyg eller komplettera på Komvux, vilket UNT berättat om tidigare. Enligt Ulrika Karlsson, moderat riksdagsledamot från Uppsala, motiveras reformerna av att det ska löna sig att studera hårt under gymnasiet, att eleverna inte ska kunna taktikvälja enkla kurser, och att fler behöver läsa flera språk. Men hon förstår upprördheten över meritpoängen.
- Det finns ett orättvist moment, brytpunkten gör att vissa kommer i kläm.
Andreas Wellander är 26 år. Är det inte bra att som i hans fall skaffa sig arbetslivserfarenhet innan man väljer yrkeskarriär?
- Jo, det är absolut en poäng, men gränsen måste dras någonstans.
Cilla Häggkvist på Uppsala universitet rekommenderar Andreas Wellander att skriva högskoleprovet. Han är beredd att göra det, men tycker inte att det borde behövas.
- Jag har redan slitit varje dag i tre år för att få så bra betyg som jag fått. Nu tas de i från mig, säger han.