För några år sedan ansökte Uppsala kommun om att bli försökskommun för spårtaxi. Frågan var het och en rad kommuner landet runt var intresserade. Staten gav ett halvt löfte om investeringsbidrag till den kommun som hade det bästa konceptet. Men det blev inga pengar och frågan kallnade.
Dock inte i Uppsala. Kommunens gatudirektör Tom Karlsson har i tysthet haft uppdraget att ta fram ett helt nytt alternativ som ska presenteras inom kort. När frågan utreddes första gången skulle banan gå från Resecentrum till Boländerna.
– Den plan vi har nu är att dra den till BMC, via Akademiska sjukhuset. Genom att bygga centralt kommer vi att nå upp till 30 000 arbetsplatser och kunna transportera 12 000 - 13 000 personer om dagen, säger han.
Till Boländerna skulle knappt några använt banan efter klockan sju på kvällen. Dessutom blev den för stor. Den nya blir fyra kilometer lång och ska ha tio stationer, flera av dem inomhus.
– Både Akademisk sjukhuset och BMC planerar ombyggnader. I samband med det hoppas vi kunna bygga in spårtaxibanan så att resenärerna kan stiga av och på i nya inomhusstationer. En liknande station kan också byggas när Studenternas renoveras, säger Tom Karlsson.
Banan ska gå några meter upp i luften och bärs upp av pelare. På den körs små taxivagnar med plats för fyra personer. En tur från Resecentrum till BMC beräknas ta drygt 4 minuter vid maxfart, 45 kilometer i timmen. Vagnarna är förarlösa och passagerarna bestämmer själva vart de ska åka.
Frågan är hur en spårbana i luften påverkar Uppsalas känsliga karaktär. Den kommer bland annat att korsa Fyrisån och tangera stadsparken. Löpa genom Science park och över Dag Hammarsköljds väg.
– Vi går inte genom stans mest känsliga delar. Från Resecentrum byggs banan längs järnvågsspåret och sedan efter Strandbogatan. Där är nästan all arkitektur modern så där smälter den in bra. Vi kommer att klara höjden över Fyrisån så att vi inte påverkar båttrafiken. För att inte störa siktlinjen mot slottet så kan banan dras under Dag Hammarskölds väg, säger Tom Karlsson.
Intresset lär vara stort för projektet. Både Akademiska och Universitet har ställt sig positiva. Lantbruksuniversitetet är intresserad av en förlängning. Gatukontoret har inlett diskussioner med berörda fastighetsägare i city som också är positiva.
– Man ska se en satsning på spårtaxi som en del av Uppsalas nya kollektivtrafiksystem som ska ta hand om den ökning av passagerare som vi förväntar oss fram till 2020.
Enligt de beräkningar som gatukontoret låtit göra så är spårtaxi hälften så dyrt per passagerare som buss när 12 400 passagerare åker dagligen.
– Det kostar då 15 kronor per tur. Buss kostar det dubbla. Vi räknar på en drifts- och kapitalkostnad på 60 miljoner kronor per år. Det är en väldigt bra affär.
Hur en finansiering ska se ut är dock en öppen fråga. Tom Karlsson hoppas att Uppsala ska kunna få del av ett nytt investeringsbidrag från EU och lite projektpengar från staten. Resten måste kommunen och alla som har nytta av banan betala.
Det innebär att Akademiska och Universitet måste skjuta till pengar samt vissa fastighetsägare.
– Det är ju ett pilotprojekt. Blir den verklighet så är Uppsala första i världen med att bygga en spårtaxibana integrerad i stadsmiljö, säger Tom Karlsson.
Nu återstår att finslipa planera och presentera dem för politiker och investerare. Projektet måste stå klart runt år 2015 om det ska harmoniera med övriga om och utbyggnader som ska ske i banans färdriktning.