De tre utgivningsdagarna blev snart fyra och från januari 1901 utkom UNT alla dagar i veckan utom söndagar. Samtidigt övergick man till morgonutgivning, vilket motiverades med att kraven på snabb och fullständig nyhetsförmedling vuxit. En morgontidning kunde på ett helt annat sätt än en eftermiddagstidning tillgodose efterfrågan på nyheter inte bara från utgivningsorten utan också från landet i övrigt och från utlandet.
När UNT nu övergår till tabloidformat är det också ett resultat av läsarnas förväntningar. Tabloid uppfattas av allt fler som det naturliga tidningsformatet. (Det traditionella stora formatet lär vara ett resultat av skattelagstiftningen i England under 1700-talet då en modern tidningspress först växte fram. Tidningarna beskattades efter sidantal och det lönade sig att hålla nere antalet sidor.)
Också övergången till sjudagarsutgivning, som sker nu på söndag, hänger samman med läsarnas förväntningar. Uppsala är i allt större utsträckning en storstad när det gäller livsmönster och arbetsmarknad, och efterfrågan på nyheter, kommentarer och förströelse är lika stor på söndagar som under resten av veckan.
Men samtidigt som tidningen förändras så består det som är viktigast: ambitionen att göra en kvalitetstidning som med utgångspunkt i det som berör Uppsala och Uppland också ger en fullgod täckning av riksnyheter och internationella nyheter och som när det gäller ledare, debatt och kultur ska vara jämförbar med andra stora tidningar i landet.
I kvalitetsbegreppet ingår för UNT:s del också att tidningens liberala värderingsgrund tydligt redovisas och att en klar skillnad görs mellan nyhetsrapporteringen, som ska präglas av strävan efter saklighet och opartiskhet, och de ställningstaganden som görs på de opinionsbildande sidorna.
UNT startades med det uttalade syftet att stödja kampen för allmän rösträtt, det förra sekelskiftets avgörande politiska stridsfråga. Inititivtagarna tillhörde den liberala studentföreningen Verdandi, som var riksbekant både för sina debatter och för Verdandis småskrifter som med 531 nummer mellan 1884 och 1954 nådde in i tusentals svenska hem och inköptes till alla bibliotek i landet. Skriftseriens drivande kraft, Hjalmar Öhrvall, var också en av de personer som betydde mest för UNT:s utveckling.
Både den liberala orienteringen och oberoendet av utomstående intressenter garanteras i dag genom att tidningens aktier ägs av tre stiftelser som uppkallats efter Axel Johansson, som fram till sin död 1948 var tidningens dominerande ägare och från 1903 också dess chefredaktör. Det liberala program som 1890 beskrevs med ord som demokrati, frihandel och människovärdigare existensvillkor blir aldrig fullt genomfört. Gruppfördomar av alla slag innebär alltid att en liberal människosyn förnekas, förakt för demokratin eller den fria debatten kan breda ut sig på nytt, klassklyftor hotar alltid att återuppstå, stora delar av världen stängs ute från den ekonomiska utvecklingen. Politisk opinionsbildning är lika viktig nu som 1890.
I UNT:s nya form delas ledare och debatt upp på två sidor. Båda sorterar under den politiske chefredaktören som, i likhet med chefredaktören för allmänna redaktionen, har sitt mandat från tidningens styrelse. På ledarsidan formuleras tidningens syn på viktiga frågor och där införs dessutom inlägg av särskilt vidtalade kolumnister. På debattsidan, som från och med i dag finns på sidan 4, ges utrymme för andra åsikter och perspektiv än tidningens egna.
Också kultursidorna är ett forum för debatt och opinionsbildning. De återfinns tillsammans med den nya avdelningen Essä i tidningens B-del. Också dessa avdelningar ska präglas av en i vid mening liberal hållning som kan beskrivas med begrepp som mångfald, tolerans, internationalism och förnuftstro. Kulturredaktören är underställd den politiske chefredaktören men har en fri ställning och eget kontrakt.
UNT är en annan tidning i dag än i går — men ambitionerna är desamma.
Håkan Holmberg
politisk chefredaktör
politisk chefredaktör