Vi ger utredningen tid

Den borgerliga budgeten gav inte möjlighet att utreda öppna nätbaserade utbildningar tillräckligt noga, skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i ett svar till Betty Malmberg (M).

Stor potential. MOOC:s (Massive Open Online Courses) är nytt i Sverige och behöver utredas noga, skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning i ett svar till Betty Malmberg (M).

Stor potential. MOOC:s (Massive Open Online Courses) är nytt i Sverige och behöver utredas noga, skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning i ett svar till Betty Malmberg (M).

Foto:

DEBATT2015-04-20 15:35
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den moderata riksdagsledamoten Betty Malmberg är bekymrad över att regeringen ger Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att utreda öppna nätbaserade utbildningar, MOOC:s (UNT 15/4). Flytten av uppdraget, från den tidigare regeringens utredare, skedde dock på grund av att den budget som de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna röstade igenom i riksdagen i höstas inte finansierande tillräckligt med tid till utredningen.

De öppna nätbaserade kurserna som kallas MOOC:s (Massive Open Online Courses) startades i USA och hittills är det främst amerikanska universitet som har lett utvecklingen. MOOC:s karakteriseras i de flesta fall av ett mycket stort antal studenter, avgiftsfrihet, att antagningen är öppen och att kurserna ges över internet. Lärosätena ser ett värde i MOOC:s av flera skäl som exempelvis kunskapsspridning och rekrytering av studenter. De första kurserna startade hösten 2014, så erfarenheterna från Sverige är ännu få, men ett par lärosäten har börjat utveckla kurser.

MOOC:s har en stor potential. De kan medföra ökade möjligheter att studera oavsett livssituation, bostadsort och tid i livet. De skulle till exempel bli en viktig del i yrkesverksammas möjlighet att kompetensutveckla sig och bidra till en breddad rekrytering till högskolan. Dessutom skulle MOOC:s kunna bidra till en högre kvalitet i den högre utbildningen. Till exempel om de kan användas för att kombinera digitala föreläsningar med världsledande forskare med att de delar som sker fysiskt på campus får mer resurser och högre kvalitet.

Ur ett svenskt perspektiv väcker dock MOOC:s ett antal viktiga frågor som måste belysas: bland annat:

Vilka rättigheter och vilket inflytande får studenterna?

Hur ska examination och tillgodoräknande ske?

Hur ska de finansieras?

UKÄ har goda förutsättningar att genomföra en kvalitativ utredning då de har den breda kompetens som behövs för att belysa de olika aspekterna av nätbaserad utbildning.

Genom regeringens beslut får UKÄ också mer tid att genomföra uppdraget, vilket innebär att de kommer att kunna göra en mer djuplodande analys. Jag ser fram emot att UKÄ:s uppdrag utgör en god grund för de fortsatta diskussionerna om MOOC:s.

Gällande meriteringsanställningar, som Betty Malmberg också tar upp, anser regeringen att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskare ges goda villkor att verka. Regeringen vill ta ett helhetsgrepp om forskningens villkor. Detta inkluderar karriärvägar, men även andra aspekter av att skapa trygga villkor för forskare. Om detta vill regeringen hitta en samsyn över blockgränserna. Jag tror att det är möjligt.

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning