Riksbankens beslut innebär att de vanliga bankerna ska betala 0,1 procent för att placera sina pengar på Riksbanken. Syftet är att få fart på inflationen som länge legat kring 0 procent. Målet är 2 procents inflation 2016.
Är minusränta rätt recept? Många framstående ekonomer blev mycket överraskade av Riksbankens beslut. Desto mer som riksbankschefen Stefan Ingves tidigare kritiserats hårt för att han inte ville sänka räntan då många ansåg att han absolut borde ha gjort det. Nu går han alltså längre än de flesta.
Vad händer nu? Kommer vi som har en slant på banken att behöva betala extra för den? Nej, inte ännu, svarar de stora bankerna. Det vill säga just nu blir det inga extra avgifter, men om Stefan Ingves går längre och inför en större minusränta vet man aldrig hur det går. Bankerna får i alla händelser betala till Riksbanken för minusräntan och på något sätt vill de väl kompensera sig genom att låta sina kunder betala. Vi får väl se.
Var det här ett nödvändigt beslut? Svårt att säga, ett par länder har redan infört minusränta, Danmark och Schweiz. Och en av de danska bankerna har tänkt införa en avgift för spararna. Har det fungerat som väntat? Det vet vi ännu inte.
Det viktigaste skälet till olika utspel om inflationen är nästa års avtalsrörelse. När ingen vet hur stor inflationen blir är det komplicerat att förhandla om kommande löner. En fungerande avtalsrörelse är avgörande för den ekonomiska utvecklingen och för om det allmänt accepterade målet om 2 procents inflation 2016 kommer att nås. Få ekonomer tror nu att det målet kommer att uppnås ens efter flera år.
Minusräntan kombineras med stödköp av statsobligationer för 10 miljarder. Men paketet verkar inte särskilt imponerande. Kan det bli några märkbara effekter på inflationen av 0,1 procent minusränta jämfört med 0 procents ränta som vi har i dag? Kommer 10 miljarder i statsobligationer att resultera i stigande priser i hela landet? Det verkar väldigt tveksamt.
Stefan Ingves lovar nu fler åtgärder om dem han nu presenterat inte får avsedd effekt. Kan vi vänta oss en hög minusränta med effekter också på småspararnas konton? Blir det väldiga köp av statsobligationer? Kanske blir effekten i stället ännu högre bostadspriser och aktiekurser med ökad risk för bakslag.
Är det verkligen klokt av Riksbanken att satsa på en åtgärd som ingen vet om den fungerar? En inflation på 0 procent eller minus är vanlig i dagens Europa. Om en stor andel av våra viktiga handelspartners har ovanligt låg inflation eller till och med sjunkande priser är det svårt att tänka sig att just Sverige, som är så extremt beroende av sin utrikeshandel, skulle slippa undan en sådan utveckling.
Kanske borde riksbankschefen ha funderat ett varv till. Och vad gör politikerna?