Bakom företaget står Uppsalaborna Nils Weber, 23 och Alexander Beyer, 33. Nyligen utsågs deras affärsidé, om effektiva växthus, till en av de 20 bästa i konkurrens med 300 andra nya affärsidéer i Sverige.
De båda grundarna träffades under ett studiebesök på kontors- och mötesplatsen Base 10 i Uppsala. Alexander Beyer kom dit med sina kurskamrater i entreprenörskap, en utbildning som han går på Ekonomikum.
– Jag tyckte Nils idé om smarta sensorer i växthus lät så intressant att jag frågade om han behövde hjälp med affärsutvecklingen, säger Alexander Beyer om hur de två blev kompanjoner och skapade Bitroot.
Nils Weber är ingenjör i teknisk fysik, men på fritiden intresserad av odling och hållbarhetsfrågor. Även bioanalytikern Alexander Beyer är mycket intresserad av dessa frågor. Det är därför ingen slump att de vill satsa på att utveckla kommersiell växthusodling i Sverige.
– Vi tror att vår idé både skulle kunna spara naturresurser och öka konkurrenskraften hos svenska växthusodlare, säger Alexander Beyer, vars kompanjon är i Tyskland mellan jul och nyår, då UNT är på besök i deras kontor hos Base 10 på Klostergatan.
Det var Nils Weber som kom på idén om smarta sensorer då han hjälpte en kock på Svalbard som ville odla egna grödor i ett växthus.
– Eftersom det ofta är kallt och mörkt på Svalbard så var växterna mycket känsliga för öppna dörrar med mera. Samtidigt hade kocken inte tid att springa och titta till växterna hela tiden. Det var då idén om sensorerna växte fram, en idé som inte bara är intressant i extrema klimat, berättar Alexander Beyer som sköter företagets affärsplanering och marknadsföring.
Just nu är de ett team på sex personer som hjälps åt att ta fram en prototyp och samla in data.
Affärsidén går i stort ut på att mäta och kontrollera odling på distans. Sensorer med mera placeras i både jord och luft för att mäta och kontrollera fukt, temperatur, näringsämnen och ljusförhållanden. Redan i dag finns bevattningssystem som kan skötas på distans, men dessa är mer i makroformat, de är inställda på ett helt växthus i taget. De nya sensorerna ska istället kunna anpassa förhållandena till nästintill varje plantas behov. I framtiden ska den data som samlas in även kunna användas till att låta växthusen sköta sig allt mer själva, genom artificiell intelligens.
– Med våra första sensorer ska en odlare kunna spara 10 000 liter vatten per dag (cirka 50 000 kronor per år) bara i vatten i ett växthus på 2000 kvadrat, säger Alexander Beyer.
En annan fördel han ser med att göra växthusodlingen mer lönsam i Sverige, är att vi skulle kunna bli mer självförsörjande igen.
– Vi ser en trend i att fler vill att vi ska producera en större andel av våra grödor i landet, och det finns mycket att göra om man jämför med exempelvis Holland eller Finland. I Sverige importerar vi hela 80–85 procent av våra tomater, medan man i Finland bara importerar 20 procent, säger Alexander Beyer.