Spänd väntan på Arlandatillstånd

NYHETER. Närsta onsdag vecka kommer Mark- och miljödomstolens beslut om nytt miljötillstånd för Arlanda. Flera kommuner och intresseorganisationer har stora förhoppningar på det nya tillståndet.

Uppsala2014-02-18 17:09

När flygplan går ned för landning på bana 1 passerar de samhället Rosersberg på en höjd av drygt 350 meter. Högt flygbuller är en del av ortsbornas vardag och med det nya miljötillståndet för Arlanda hoppas de på att flygningarna ska fördelas jämnare mellan banorna.
- Alla orter som drar nytta av närheten till Arlanda ska ta lika stor del av olägenheterna och därför bör banorna användas mer jämlikt, säger Per Hoffner, ordförande i föreningen Rosersbergs Villastad.

I Sigtuna kommuns yttrande om Swedavias ansökan framförs bullerfrågan som ett viktigt intresse för kommunen. De understryker även att det under inga omständigheter får bli värre bullerstörningar för Rosersberg.
- Vi hoppas framför allt på en dom som innebär så lite bullerstörning som möjligt för hela kommunen. Bullret påverkar i dag vardagen för våra invånare och får därför inte förvärras, säger Johan Stock, miljö- och hälsoskyddschef på Sigtuna kommun.

Swedavia AB, som driver Arlanda flygplats, lämnade in sin ansökan om nytt miljötillstånd i maj 2011. De vill ha bort två regeringsvillkor i det nuvarande tillståndet, det ena innebär att utsläpp från bilar och lastbilar ska räknas in i flygplatsens utsläppstak och det andra är ett förbud mot raka inflygningar över Upplands Väsby från 1 januari 2018. Swedavia menar att med dessa villkor kan man tvingas halvera flygkapaciteten till 2018.

Upplands Väsby kommun, som i det nuvarande tillståndet alltså har ett särskilt skydd, skriver i sitt yttrande att de vill att förbud mot att flyga över tätorten ska fortsätta att gälla.

Klas Nilsson är presschef på Swedavia och han upplever en spänd förväntan på domen.
- Vi behöver ett modernt miljötillstånd som följer dagens miljölagstiftning och som möjliggör att flygplatsen och intilliggande kommuner kan växa. Flygplatsen behöver utvecklas i takt med resandebehovet. Vår förhoppning är att det blir en bra avvägning med hänsyn till detta, säger han.

Naturvårdsverkets fokus ligger också på bullerstörningar. De anser att flygplanen inte ska få lämna flygvägarna runt Arlanda förrän ljudet minskat till 60 decibel på marken och att byggnader som exponeras av buller högre ön 55 decibel utomhus ska bullerisoleras.
- Vårt huvudbudskap är att verksamheten vid Arlanda flygplats ska kunna utvecklas, men att den kan kombineras med begränsningar av miljöeffekterna. Buller är den miljöeffekt som berör flest människor i Sverige och det är ett utbrett folkhälsoproblem, säger Camilla Lindholm, jurist på Naturvårdsverket.

Arlandas nuvarande miljötillstånd:

Det nuvarande miljötillståndet omfattar 372 100 flygrörelser per år och ger tillstånd till tre landningsbanor.

När Arlanda byggde sin tredje landningsbana, som stod klar 2003, så menade flygplatsens ledning att man skulle låta planen landa med kurvad inflygning, så att man rundade tätorten Upplands Väsby. Men efter ett tag förklarade Swedavia att det inte var tekniskt möjligt att genomföra kurvade inflygningar från 1 januari 2018, som regeringsvillkoret säger.

De bostäder som ligger mest utsatta för flygbuller från Arlanda har bullerisolerats av Swedavia.
Områdena närmast flygplatsen, till exempel Skånela och Ängby, var de första som fick isolering, vilket skedde i slutet av 90-talet. I början av 2008 inleddes bullerisolering av en del hus i Rosersberg.

Ett annat regeringsvillkor i det nuvarande tillståndet som Swedavia anser hämmar flygplatsens utveckling är utsläppstaket, ett krav om att koldioxidutsläppen inte ska överskrida 1990 års värde.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om