Efter sin föräldraledighet ville Irina, 30, byta jobb. Hon hade varit på samma jobb länge och ville vidare. Att plugga blev en lösning, men hon ville göra det utan att dra på sig stora skuldbelopp.
– Man har ju ändå så himla mycket lån. Det kändes bakvänt att ta lån för jag ville byta yrke, säger hon.
Men efter att ha haft rätt mycket pengar att röra sig med blev skillnaden stor att leva på studiebidrag.
– Jag har jobbat som butikschef sedan jag var ganska ung, med bra månadslön, sex veckors semester och årsvinst. Så jag kom från en ganska bra ekonomisk situation till det här. Men det var värt det, säger hon.
Irina pluggade socialpsykologi på distans vid Växjö universitet. Att kursen var på distans blev en viktig del i att hålla kostnaderna nere, eftersom hon slapp betala för dagliga resor och lockades inte att äta lunch ute.
Annars var planering det allra viktigaste nyckeln till att få ihop ekonomin. Särskilt av maten, en stor kostnad i en barnfamilj.
– Vi kompromissar inte med maten. Vi äter ekologiskt och nästan inget halvfabrikat. Men vi planerar och det är därför det funkar, säger Irina.
Ingenting köps på impuls från den dyra närbutiken. I stället storhandlar familjen, jagar röda priser och köper kött med kort hållbarhet som de fryser in.
Irina har också jobbat extra varannan helg och det har gett viktigt klirr i kassan.
– Att plugga heltid tar 40 timmar i veckan, visst, men inte varje vecka. Någon vecka kräver kanske 60 timmar och sedan är det lugnare ett tag. Är man disciplinerad i sitt pluggande så klarar man att jobba en del, säger hon.
Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea och expert på studentekonomi, menar att det är ovanligt att människor studerar heltid utan att skuldsätta sig. De flesta har flera olika inkomstkällor, där lån i olika storlekar brukar vara en del.
Att fixa studierna på samma sätt som Irina gjorde tycker hon låter bra, men det viktigaste att tänka på för den som väljer att finansiera plugget genomen att jobba menar Ingela är att det inte får påverka studierna.
– Är du till exempel tvungen att dra ner på studietakten innebär det att du kommer senare ut i arbetslivet, vilket påverkar din framtida pension.
Det kan vara svårt för den som är ung att förstå, men konsekvenserna av det är stora, säger hon.
För den som ändå måste låna pengar för att få studenttillvaron att gå ihop menar Ingela Gabrielsson att studielånet ändå är ett bra alternativ.
– Det är förhållandevis låg ränta på det och du behöver inte betala tillbaka förrän du börjat arbeta. Dessutom ger det dig utrymme för att kunna ta andra lån, om du exempelvis ska köpa en lägenhet. Skulle du avlida har studielånet också fördelen att det avskrivs till skillnad mot andra lån som tillfaller dödsboet.
Men ett varningens finger vill Ingela Gabrielsson ändå höja. Och det är för vilken utbildning lånet ska finansieras.
– Tyvärr är det så att långt ifrån alla utbildningar leder till jobb. Är det så att det är dystra utsikter för den utbildning du vill gå ska du kanske tänka dig för innan du lånar pengar.
I dag är Irina Palomera föräldraledig med sitt tredje barn och har en tillfällig paus i pluggandet. Nu är det i stället hennes sambo Christoffer som omskolar sig. Också han utan studielån.
– Vi försöker klara det. Ska vi båda ta lån så gräver vi oss så djupt ner. Det måste finnas ett annat sätt.
Om allt går som de planerat kommer Irina och Christoffer vara ute i sina nya karriärer som beteendevetare och elektriker om några år.
– Det är långt tid kvar. Men att då kunna vara skuldfria känns jättebra, säger Irina. (TT)