När Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i utbildningsnämnden i Uppsala kommun ska spara så väljer de att drastiskt minska resurserna till elever med funktionsnedsättning, som går i vanliga grund- och gymnasieskolor samt i särskolor. Detta är inte rimligt. Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna anser att varje elev ska mötas utifrån sina egna behov. Alla elever har rätt till likvärdiga förutsättningar samt till det stöd som de behöver för att nå kunskapsmålen och sin fulla potential.
Utbildningsnämndens budget för år 2015, som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har för avsikt att anta i morgon onsdag, innebär att många av de barn som är i behov av särskilt stöd för att klara av sin skolgång kommer att få minskat stöd eller bli helt utan stöd.
Neddragningarna riskerar särskilt att drabba barn med autismspektrumtillstånd, adhd och dyslexi. Dessutom finns det barn som har behov av stöd utan att ha en fastställd diagnos.
Kostnaderna för stöd till elever med särskilda behov kan vid en första anblick verka betydande, men i själva verket är de låga. Först och främst är det personliga priset högt vid uteblivet stöd och försämrade chanser att tillgodogöra sig undervisningen. Dessutom kostar socialt utanförskap mycket mer rent samhällsekonomiskt än stödet under skolåren enbart i välfärdskostnader och inkomstbortfall.
Enligt Skandias ”Utanförskapets pris” börjar 2 160 barn i skolan i Uppsala kommun i år. Av dem riskerar 277 att hamna utanför i samhället. Detta beräknas i sådana fall kosta samhället sammanlagt 4,4 miljarder kronor.
Ofta vet vi redan på lågstadiet vilka barn som är i farozonen. Kopplingen mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och risken för socialt utanförskap är väl känd. Att skära ned på särskilt stöd är uteslutande att tänka ekonomiskt kortsiktigt, utan att ha förståelse för dessa barns behov och framtida liv.
Tilläggsbeloppet ska enligt skollagen betalas av kommunen för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd och bestäms efter en individuell prövning. Det används till assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder.
I Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets budget mer än halveras tilläggsbeloppen till barn som går i fristående förskoleklass och grundskola. För fristående gymnasieskolor är tilläggsbeloppet borttaget helt och hållet.
Tidig upptäckt och stöd är viktigt, men det betyder inte att stödet av politiska och ekonomiska prioriteringsskäl ska dras ned för barn som är sex år och uppåt. För många barn upptäcks behoven i skolåldern. En hel del barn med exempelvis autism och adhd behöver dessutom stöd under hela sin skolgång. Jämfört med förskolan är exempelvis rutinerna andra, elevgrupperna större och barnen förväntas vara mer självständiga.
Enligt den nya skollagen ska barn med till exempel autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning gå i grundskolan. Detta innebär också att normalvariationen inom grundskolan i dag är större bland eleverna än tidigare.
Att helt slopa tilläggsbeloppen för elever som går i gymnasieskolan visar tyvärr att den rödgröna majoriteten inte förstår hur viktig gymnasieskolan är för elever som har särskilda behov, trots att arbetslösheten är som högst bland dem som inte har gymnasieexamen.
Även budgeten för den fristående grundsärskolan föreslås minska – med 42 703 kronor per elev jämfört med budgeten för år 2014 (från 520 833 kronor till 478 130 kronor). Då kommunen sedan år 2008 har arbetat med att minska antalet elever i särskolan är det är generellt sett de elever som behöver mest resurser som går där. Den budget som majoriteten föreslår innebär orealistiska besparingar för särskolan.
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna anser att det särskilda stödet ska vara knutet till barnet.
Även familjer som har barn med funktionsnedsättning ska få avgöra vilken grund- och gymnasieskola som passar deras barn bäst, oavsett om det är en kommunal skola eller friskola.
När Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets budget för Uppsala kommun antogs av kommunfullmäktige i december 2014 hävdade alliansen att utbildningsnämnden inte fick tillräckligt med medel. Med Moderaternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas budgetförslag hade skolan fått 32 miljoner kronor mer. Tyvärr hade vi rätt då, och nu visar det sig att den rödgröna majoriteten planerar att låta elever med funktionsnedsättning få betala det högsta priset.
Marta Obminska, kommunalråd (M) och 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden
Anna Manell, ledamot (FP) utbildningsnämnden
Kenny Jonsson, ledamot (C) utbildningsnämnden
Martin Wisell, ledamot (KD) utbildningsnämnden