Viruset, som orsakade en elakartad blödarfeber, smittade 318 personer. Av de insjuknade avled 90 procent. Sedan dess har ebolaviruset fortsatt att orsaka utbrott på den afrikanska kontinenten.
En variant av viruset har påträffats hos apor från Filippinierna, men som människoburen smitta har den inte fått spridning som någon världsomfattande pandemi, utan begränsat sig till ett antal afrikanska länder.
I Västafrika pågår för närvarande den värsta ebolaepidemin någonsin. I mars uppstod att en dödlig epidemi i Guinea, som efter laboratorietester visade sig vara orsakad av ebola. Genom att smittan, som fram tills dess hade uppstått i byar, spreds till huvudstaden Conakry ökade antalet insjuknade dramatiskt.
Tre månader senare hade ebolasmittan kopplat sitt grepp även om Liberia och Sierra Leone och snart konstaterades fall även i Afrikas folkrikaste land, Nigeria.
Sedan dess har situationen förvärrats ytterligare. Den pågående epidemin har hittills orsakat över 700 dödsfall, och smittan är fortfarande inte inom kontroll.
I takt med epidemins utbredning har den rika världen konfronterats med den skräckinjagande tanken att viruset skulle kunna spridas till det egna närområdet.
Världshälsoorganisationen, WHO, satsar nu 100 miljoner dollar för att bekämpa ebola i Västafrika. Utöver detta skjuter EU till 18 miljoner kronor. Pengarna fyller självfallet ett humanitärt syfte, men de är också en investering för att hålla viruset borta från den egna kontinenten.
Samtidigt som pengapåsen nu öppnas pågår också forskning för att ta fram ett kliniskt testat och fungerande ebolavaccin – något som hittills har saknats.
I veckan rapporterade Läkartidningen (31/7) om att flera behandlingar och vaccin är på gång, men att forskargrupperna har svårt att kunna ta steget till ett färdigt och testat preparat. Detta beror i sin tur delvis på att efterfrågan och finansiärer saknas, eftersom ebola inte är något folkhälsoproblem på annat håll än i Afrika. En dödlig smitta sprids alltså, men forskningen står och stampar på grund av bristande resurser.
Så skulle det knappast vara om epidemin i stället hade brutit ut i Europa eller i USA. Världen är i sanning orättvis, men vi som befolkar den måste göra vad vi kan för att göra den så anständig som möjligt.
I ett läge där krasst marknadstänkande orsakar att bekämpningen av allvarliga sjukdomar som drabbar fattiga länder får stå tillbaka, bör det offentliga gå in med den all den finansiering som krävs för att ett fungerande vaccin ska kunna komma ut på marknaden.
Om västvärldens stater inte kan förmå sig att göra detta av medmänsklighet, så borde man i alla fall göra det av ren självbevarelsedrift. Annars kommer dödens blod kanske att flyta även i Europa.