Förra sommaren blev knappast som trebarnsmamman Viola Soto i Uppsala hade tänkt sig.
– Det var som en mardröm, säger hon.
Hela tillvaron kom att vändas upp och ner. Familjen Soto hade exempelvis planerat en trevlig utflykt till djurparken i Furuvik. Visserligen kom de iväg till Furuvik, men de var tvungna att ha med sig personal från socialtjänsten som höll familjen under uppsikt.
Vi tar det från början.
En junidag 2013 var Viola Soto på rutinbesök vid BVC med sin två månader gamla son Ivan. Hon säger att läkaren var hårdhänt och efteråt hörde hon hur det knäppte i Ivans skuldra. Hon sökte vård och vid en röntgen upptäcktes fyra revbensfrakturer.
På Akademiska sjukhuset finns en enhet, Barnskyddsteamet, som kopplas in vid farhågor om att barn utsatts för våld och andra övergrepp.
Ivan hade inga yttre skador men Barnskyddsteamet gjorde en anmälan till socialtjänsten och pojken omhändertogs enligt LVU, lagen om vård av unga. Familjen placerades på utredningshem och en polisutredning startade.
Barnskyddsteamets chef överläkaren Gabriel Otterman skrev i en anmälan att Ivan troligen blivit misshandlad. Men en rättsmedicinare kom senare fram till att det inte fanns de skador som brukar ses vid misshandel och åklagaren lade ner ärendet.
”Det finns inget att anmärka gällande deras föräldraförmåga. Grund för LVU föreligger inte”, summerade utredningshemmet. Då hade familjen tvingats bo där i två månader.
Knäppningarna i Ivans skuldra fortsatte och familjen sökte återigen hjälp på sjukhuset. Trots att LVU-beslutet var upphävt ringde Gabriel Otterman till socialtjänsten och begärde att de skulle skicka över personal för att besluta om ett nytt LVU. Men socialtjänsten vägrade.
– Ett sådant agerande från Gabriel Ottermans sida ligger utanför hans kompetensområde, säger Uppsalaadvokaten Eva Kornhall som tittat på fallet.
Viola Soto och maken Andres har anmält Otterman till Inspektionen för vård och omsorg. De hävdar bland annat att han inte lät ta vissa prover som kunnat påvisa att frakturerna hade en naturlig förklaring.
– Vi lät senare analysera Ivans blod och det visade sig att han hade extremt låga halter av D-vitamin, något som kan bidra till benskörhet, säger Viola Soto.
En annan mamma som har erfarenheter av Barnskyddsteamet är Mikaela Eklund som bor med sin familj på en gård väster om Uppsala. En majdag 2013 rullade plötsligt två polisbilar in på gårdsplanen med uppdraget att omhänderta familjens barn.
Bakgrunden var att Mikaela Eklund en mängd gånger sökt sjukvård för sin fyraårige son Leon som led av bland annat hosta och andningssvårigheter.
Läkarna hade gjort en mängd undersökningar, ett par gånger konstaterades lunginflammation och det talades om astma men Mikaela fortsatte att kontakta sjukvården.
Läkare på Barnskyddsteamet tyckte att Leon verkade frisk när han kom till sjukhuset. De misstänkte att Mikaela Eklund led av en psykisk åkomma kallad Münchhausens syndrom som får föräldrar att skada sina barn, exempelvis genom att utsätta dem för onödiga vårdinsatser.
En anmälan gick till socialtjänsten som beslutade om ett tvångsomhändertagande.
Den ödesdigra majdagen i fjol körde polisen tillsammans med sex socialarbetare hem till familjen Eklund. Barnen grät och ett av dem försökte springa mot skogen, men fångades in. Alla fyra syskon fördes bort och Mikaela Eklund bröt ihop i chock.
Tre av barnen släpptes efter ett dygn men Leon placerades på ett utredningshem med sin pappa. Mikaela Eklund fick bara träffa Leon under övervakning, en tid hon beskriver som fruktansvärd.
Men efter fem veckor meddelade socialtjänsten att ärendet lagts ner. Det hade konstaterats att pojken hade astma och förtätningar i lungorna. Enligt utredarna fanns ”trolig orsak till att modern haft stor oro för sonens hälsa och att familjen haft omfattande läkarkontakter”.
Kanske hade det räckt med några telefonsamtal för att undvika det familjen tvingades gå igenom. UNT har talat med exempelvis Leons mormor som berättat att han ibland blev blå om läpparna och haft så svårt att andas att hon inte vågade sitta barnvakt.
– Det vi var med om känns fortfarande fruktansvärt, säger Mikala Eklund. Så fort jag ser en polisbil får jag ont i magen. Jag vågar inte längre kontakta sjukvården när Leon blir dålig utan låter någon annan sköta det.
Misstankarna om att Mikaela Eklund led av Münchhausens syndrom hade anmälts till socialtjänsten av Barnskyddsteamets chef Gabriel Otterman. Detta var själva grunden för ingripandet.
Socialtjänsten bad sedan Gabriel Otterman att utfärda ett intyg på att Mikaela Eklund led av Münchhausens syndrom. Men han sa då nej med motiveringen att han är barnspecialist.
Trots att Gabriel Otterman saknar psykiatrisk kompetens har domstolar stött sig på hans utlåtanden om Münchhausens syndrom vid omhändertagande av barn.
Så är det i ett fall med en kvinna vi kan kalla Anna. Sedan ett år tillbaka får hon bara träffa sina döttrar, 10 och 13 år gamla, några timmar i månaden.
Socialnämnden har dock låtit henne bedömas av en specialist i vuxenpsykiatri. Psykiatern ”anser inte att det finns något stöd i den bedömning som överläkare Gabriel Otterman gjort” om Münchhausens syndrom.
Nyligen kom dock förvaltningsrätten i Uppsala fram till att Annas döttrar måste skyddas från hennes ”bristande självinsikt” och att barnen ska vara fortsatt omhändertagna.
UNT har uppgifter från tre kvinnor som hävdar att Gabriel Otterman framfört misstankar om Münchhausens syndrom utan att ens ha träffat dem, misstankar som starkt bidragit till att deras barn omhändertagits.
Syftet med den här artikeln är inte att försvara personer som misshandlar sina barn eller att smutskasta Barnskyddsteamet som tveklöst fyller en mycket viktig funktion.
Men flera föräldrar har känt sig illa behandlade i sina kontakter med Barnskyddsteamet. Kritiken går ut på att de alltför lättvindigt anklagats för att ha skadat sina barn.
Advokat Eva Kornhall har stött på ett par fall som handlagts av Gabriel Otterman.
– Jag har jobbat i 20 år med att värna barns rättigheter och är det någon som vill att Barnskyddsteamet ska finnas så är det jag. Men verksamheten måste styras upp, idag är rättssäkerheten i fara, säger hon.
UNT berättade nyligen om motsättningarna mellan Barnskyddsteamet och Rättsmedicinalverket. Barnskyddsteamet har ibland drivit linjen att vissa skador sannolikt innebär barnmisshandel medan Rättsmedicinalverket framhållit att det även kan finnas andra orsaker, som sjukdomar eller olycksfall.
”Det ska givetvis finnas ett barnperspektiv men även ett rättssäkerhetsperspektiv. Ur ett barnperspektiv är det olyckligt om barnen utifrån felaktiga slutsatser skiljs från sina föräldrar”, sa Tommie Olofsson, chef för Rättsmedicinalverket i Uppsala, i en UNT-intervju.
Tidigare arbetade Gabriel Otterman vid en motsvarighet till Barnskyddsteamet i Stockholm. Eva, som egentligen heter något annat, kom i kontakt med honom en dag 2010 sedan hon ringt 112. Orsaken var att hennes tvåårige son drabbats av kramper och det visade sig att han fått en blödning i hjärnan.
– Gabriel Otterman sa att vår son troligen utsatts för våld och att han kunde ha hållits i vristerna och blivit svingad i väggen. Ändå hade min son inga yttre skador, säger Eva.
En polisutredning startade och tvååringen omhändertogs i över en månad. Men experterna kom fram till att skadorna kunde ha andra förklaringar än våld, anklagelserna avskrevs och de fick tillbaka sitt barn.
Eva säger att det är självklart att misstankar om våld mot barn ska tas på största allvar.
– Men en läkares ord väger väldigt tungt och Gabriel Otterman borde inte ha dragit så snabba slutsatser. Redan dag två sa han att skadorna måste bero på misshandel.
– Han verkade helt övertygad om att vi misshandlat vår son och gjorde vad han kunde för att sätta dit oss. Det var som en häxjakt. Jag tror sådant här kan få föräldrar att undvika att söka vård eftersom barnen kan bli omhändertagna.
Barnskyddsteamet på Akademiska sjukhuset startade 2012. Christophe Pedroletti, chef för pediatriken på Barnsjukhuset, uppger att ytterst få ärenden leder till sådana kontroverser som UNT tagit upp.
Han framhåller att många fall av misshandel och övergrepp mot barn kan uppdagas tack vare den kompetens som Barnskyddsteamets personal besitter.
– De ser till så att kvaliteten på utredningarna förbättras och att rutiner för till exempel samarbete med andra myndigheter stramas upp, säger Christophe Pedroletti.
En viktig fråga är om föräldrar blivit oskyldigt anklagade och om sådant i så fall går att förhindra.
– Efter årsskiftet kommer en ny patientmaktlag som ökar möjligheterna att få sitt ärende bedömt av andra läkare men det är något vi praktiserar redan idag.
– Skulle exempelvis socialtjänsten vilja ha en ytterligare bedömning ställer vi resurser till förfogande men hittills har man inte begärt det. Tvärtom har vi fått höra av socialtjänsten att Barnskyddsteamets utredningar håller hög kvalitet, uppger Christophe Pedroletti.
018 - 478 16 12