Det menar Anders Knape, vice ordförande i SKL (Sveriges kommuner och landsting) som jobbat med frågan om hot mot politiker i många år och som regelbundet träffar politiker runtom i landet.
– Vad vi märker just nu är en kraftigt ökande trend av hot mot politiker som en konsekvens av det ökade flyktingmottagandet. Det är inte bara så att personer bränner ner asylboenden, utan de hotar också politiker eftersom de tycker att situationen är politikernas fel. Och min tydliga uppfattning är att hoten också tycks bli allt grövre, säger han.
Framför allt är det på internet som tonen är hätsk och där hoten framförs. Men att det under en period brann på många flyktingboenden visar ju att många är beredda att också gå till handling, menar Anders Knape.
SKL har i flera år krävt hårdare straff för hot och våld mot politiker, eftersom hot mot dem är ett hot mot hela det demokratiska systemet. I dag har rättsväsendet snarare en ganska slapp inställning till hoten, enligt Anders Knapes erfarenhet.
– Det är nästan genomgående så att åklagare konstaterar att lite hot får man tåla som politiker. Men det är en uppfattning jag absolut inte delar.
Han är övertygad om att mörkertalet mot politiker är stort; långt ifrån alla anmäler hoten. Och en del undviker att offentligt berätta om hoten.
– Det kan både vara för att man inte vill oroa familj och vänner och för att man är rädd att man kan trigga igång ännu fler hot om man berättar.
Anser du att det är bra om politiker offentlig berättar om hot de får?
– Det måste var och en avgöra själv. Men det är klart, om man artikulerar det här så ökar trycket på våra lagstiftare att faktiskt komma fram med tyngre lagstiftning.