Från mardrömsstart till supervändning. Storvreta var med om det mesta under superligapremiären. Trots att det länge såg nattsvart ut blev det tre poäng och jubel till slut. Det är väl lika bra att vi tar avgörandet direkt. Mattias Mikulski var med och tog guld i Storvreta i våras. På Hovet på lördagskvällen såg han ut att sänka sina tidigare medspelare när han satte 8-7 efter 11.46 av slutperioden. Men Storvreta, som kämpat i uppförsbacke matchen igenom, gav inte upp. Mika Kohonen lyckades få in 8-8 bakom Daniel Ramsin i Täbymålet efter 16.11 När förlängning närmade sig med stormsteg kom avgörandet. Kohonen passade och Öhman avslutade. Har ni hört den förut? Och det var en inövad variant av den finska superduon som blev avgörande.
- Vi har tränat på det där under hela veckan och vi vet att den sidan är svag hos dem (Täby), det blir som ett litet hål där, säger Öhman om luckan där han fick fritt skottfält.
Högerskytten Öhman gör nästan uteslutande sina mål från vänsterkanten, men när Henrik Stenberg rörde sig in framför mål smög Öhman bort till höger - och klippte till. Bollen borrade sig upp i krysset fram till 9-8. Öhmans tredje mål och passningen från Kohonen hans femte poäng (1+4) i matchen. Klockan stod då på 18.22. Supervändningen var ett faktum.
För i inledningen var inte Storvreta med alls. Efter tio minuter ledde Täby med 3-0. Nye coachen Thomas Brottman berättade vad han tyckte i den första perioden:
- De behövde någon sorts wake up-call. Jag tyckte bara att vi skulle tänka på vad vi har på bröstet och visa lite yrkesstolthet, säger ”Brolle”.
Ändå stod det 6-2 på tavlan efter halva matchen. Först därefter inledde Storvreta den stora vändningen och fick alltså till slut samtliga poäng med sig från vårens finalrepris.
- Som matchen blev är vi jättenöjda, självklart. Men det finns lite att jobba på, och det vet vi om, säger Brottman.
Den där riktiga glädjen fanns dock inte riktigt där i Storvretalägret, segern till trots.
- Matcher varar i 60 minuter och vi fick tre poäng med oss, det är bara att tacka för det. Nio mål framåt är väl rätt bra också, sammanfattar Öhman.