SM-guldet 2010 följdes upp med ett Europacupguld och ett SM-guld 2011. Och det efter att ha vunnit samtliga slutspelsmatcher.
Storvreta är för tillfället närmast oslagbara.
– Det har varit en perfekt säsong. Sju raka segrar i slutspelet och nu skickar vi ut ett meddelande till resten av Sverige att vi är vinnare varje år. Storvreta kommer att vinna många år framöver. Det första guldet är det svåraste, nu sitter det i väggarna, säger Hannes Öhman som i allra högsta grad var delaktig i gårdagens finaltriumf.
Det verkade dock länge som att det var en omöjlighet att skilja på Warberg och Storvreta i Malmö Arena. Ordinarie tid räckte inte på långa vägar. Det svängde åt än det ena hållet och än det andra. Efter 60 minuter var det 7–7 på resultattavlan. Den efterföljande förlängningen slutade mållöst och sedan tog det verkliga dramat vid.
De fem ordinarie straffomgångarna gav ett mål för vardera laget. Efter att Jim Canerstam satt Warbergs första suddenstraff var Mika Kohonen piskad att sätta sin för att hålla liv i matchen och rädda guldet. Världens bäste var iskall och satte bollen mellan benen på Peter Sjögren i Warbergsmålet.
Mathias Larsson replikerade med att sätta nästa straff – trodde alla, men domarparet dömde bort målet.
Hannes Öhman och Martin Emanuelsson missade därefter och i stället fick Henrik Stenberg kliva fram och ta på sig matchhjälterollen.
– Jag älskar det, säger han.
Han satte bollen högt bakom Sjögren – sedan blev det tomt.
– Det tog någon sekund innan jag insåg att det var mål. Och sedan sprang jag åt fel håll, men jag vände när jag såg ett blått hav (Warbergspubliken) framför mig. Det är otroligt. Det är bara en gång i livet man får vara med om sånt här, det är som en saga, jublar Stenberg.
– Det var bra att ”Henke” fick göra det. Han är en riktig skitunge som har framtiden för sig och det där målet är bra att ha med sig, säger Öhman med glimten i ögat.
Stenberg satte alltså den avgörande straffen, men annars var det just Öhman som var den store guldhjälten i Storvreta den här gången. Vänsterforwarden prickade in 1–1, 3–1, 5–4 och 7–6. Alltså fyra mål under ordinarie matchtid. Lägg därtill att han satte en av sina två strafförsök.
– Jag fick ju in en jäkla skitboll, den första, det är inte sådana mål jag brukar göra. Men det fick mig att känna att det kanske var min dag. Jag sade till (Thomas) Brottman att: jag har nog något mål till i mig.
Inte bara ett – utan ytterligare tre skulle det alltså visa sig.
– Man fattar inte riktigt vad som hänt än, det har inte sjunkit in, säger Öhman direkt efter matchen.
Han passade på att hylla den nedresta Storvretaklacken.
– Publiken var fantastisk.
Och tränaren Jonas Pettersson passade på att hylla Öhman.
– Det var en del som ifrågasatte honom i början av säsongen. Men Hannes är en pokalspelare som kliver fram när det behövs, säger Pettersson som sade sig vara helt tom inombords efter sitt första SM-guld.
Hur kommer ni att fira?
– Oj, oj, oj. Det kommer att bli rejält och länge. Jag har semester hela veckan, avslutar Öhman och flinar.