“Här kommer glädjespridarna”, så kommenterade Sirius vd Ola Andersson min och kollegan Daniel Meisels ankomst till Löten när vi såg Sirius sista träning (på konstgräs!) inför den viktiga matchen borta mot Jönköpings Södra i morgon.
Givetvis var det en blinkning till att vi ibland skriver kritiska artiklar om laget och klubben.
Men så är det faktiskt inte alltid – och jag tar faktiskt inte illa vid mig av Ola Anderssons pik utan tycker mer att det passar bra in på ämnet i nedanstående rader.
För inför i morgon känner jag mig faktiskt lite glad och förväntansfull.
Dels för att J-Södra–Sirius är en toppmatch av det rätta virket – med två spelade lag där individuell skicklighet och taktiska finesser kommer avgöra med största sannolikhet. Och dels att matchen spelas på Stadsparksvallen som är en av – enligt mig och många andra – Sveriges vackraste idrottsplatser gör det inte sämre.
Det får helt enkelt mina mungipor att lyfta lite extra när jag sätter mig i bilen ned i morgon.
Vad kommer då att avgöra matchen där antingen J-Södras hemmasvit (inget poängtapp hittills) eller Sirius bortasvit (ingen seger) kan brytas?
Enligt mig handlar det för Sirius del om att få ordning på luftspelet i eget straffområde (båda de senast insläppta målen har kommit till på det sättet) samt att få stopp på hemmalagets mittfältstekniker Robert Gojani som ofta sätter i väg stickarna som Fredrik Olsson, Tommy Thelin och de andra brukar förvalta. Sedan vore det intressant att se vad Siriustrion Andreas Eriksson, Ante Björkebaum och Stefan Silva kan uträtta samtidigt från start – om de nu får göra det i morgon. Kanske kan det vara lösningen som gör att jag slipper tjatfråga Kim Bergstrand om varför Sirius aldrig vinner på bortaplan den här säsongen.