• fredag 20 oktober 2017
  • Familjeannonser
  • Grannar
  • Lokusjobb
  • Lokus
  • Grannar
  • Evenemangsguiden
  • Uppgång.se
Beviset på Almtunas oehörda lyft i effekti... Rinkside Rinkside
Vädersponsor:

Martin Nilsson

Rinkside

Rinkside är hockeybloggen som håller dig uppdaterad om ishockeyn i Uppland. Uppsalas bästa hockeylag Almtuna och Hockeyallsvenskan hårdbevakas, men även andra lokala lag och spelare uppmärksammas på Rinkside. Bloggens skribent heter Martin Nilsson, vars hockeybakgrund är spel i Almtuna, Enköping och Wings.

Kommentera gärna inläggen på facebook eller skicka tips till Rinkside!

Detta är en blogg utanför UNT:s utgivaransvar.

Beviset på Almtunas oehörda lyft i effektiviteten

När en trogen bloggläsare bidrar med intressant och relevant statistik blir man ju inget annat än glad.

När Almtuna vann mot Modo i tisdgas slog det mig hur effektivt laget känts under säsongsinledningen. Här kommer beviset som mejlats in från en läsare som vill vara anonym.

Så läser du listan som bygger på statistik från de första tio omgångarna under de fyra senaste säsongerna:

Säsong, antal skott som Almtuna respektive motståndaren behöver för att göra mål (AIS siffror först, alltså).

2014-2015: 10.9 - 12.0

2015-2016: 12.3 - 10.6

2016-2017: 16.0 - 12.7

2017-2018:   8.0 - 14.6

 

Almtuna är alltså DUBBELT så effektiva denna säsong jämfört med i fjol - 16 skott krävdes då för att måljubla och bara åtta krävs nu. 

Mycket anmärkningsvärt och så klart en stor del av framgångarna! Håller det i sig när Almtuna i kväll ställs mot gamle lagkamrateb George Sörensen i SSK:s kasse?

 

//Martin

Tobbes torsdagstankar: "Från Opel Astra till Ferrari"

Almtunas tidigare sportchef Tobias Pehrsson gästbloggar för sjätte gången i ordningen. Håll till godo!


Foto: Tobias Pehrsson

I förra veckan hade vi en Förbundskaptensträff, en träff där samtliga Förbundskaptener och Landslagscoacher från Tre Kronor, Junior- och pojklandslag till Tre Kronor (damerna) och J18 (damerna) deltog. En träff som hade till syfte att diskutera utvecklingen av Svensk ishockey ur ett internationellt perspektiv.

 

Foto: Tobias Pehrsson

När vi internationellt kollar på Ryssar, Finländare, Amerikaner och Kanadensare, vad kan vi se hos dem i deras spelarutveckling? Hur står vi oss i jämförelse med spelare från dessa nationer? Sett till individuell skicklighet, styrka, snabbhet, skridskoåkning, skott, puckhantering, defensivt spel och offensivt spel med målskytte. Vilka slutsatser kan vi dra? Vilka förbättringsområden har vi? Samt inom vilka områden ligger vi i framkant? Allt detta ur ett internationellt perspektiv.

Några punkter kan vi konstatera som viktiga berörande Svensk ishockey och dess framtida utvecklingspotential. Men innan dess, vi ligger långt fram, väldigt långt fram i den generella spelarutvecklingen. Många andra nationer tittar åt vårt håll, vill ta del av utbildningsmaterial osv. Några delar att ”highlighta” i spelarutvecklingen, så som jag ser på det:

- Individuell skicklighet, offensivt.
Ishockeyn handlar om 1 mot 1 situationer, man-man spelet. Att offensivt kunna göra sin spelare som back och forward i diverse situationer. Att som back ha ”kylan” att hålla i pucken, se lösningar och flytta puck. Att som forward vara intensiv i skridskoåkning, samtidigt stark i kroppen. Vi behöver öva på olika moment i detta, få spelarna att bli bekväma i dueller och kroppskontakter, att vi får våra spelare att bygga självförtroende i dessa situationer. Att känna sig både starkare, kraftfullare, kyligare och listigare än motståndarna för att vinna sin 1 mot 1 situation. Innebandy, fotboll och andra lagidrotter ser vi samma utvecklingspotential sett ur ett internationellt perspektiv.

- Offensivt spel, lagmässiga strategier.
Att vinna titlar, statistisk handlar det om att vid mästerskap göra i snitt 3 mål per match, såsom i World Cup, VM, SM, NHL och JVM osv. Stor utvecklingspotential ligger i att utveckla det offensiva spelet utan att det förtar det defensiva grundarbetet (det alla alltid måste göra). Att som lag utveckla strategier i det offensiva spelet, spelet in mot offensiv målbur. Framförallt i detta lyfta fram backarnas delaktighet i offensiven. Det är inte ovanligt att vi i VM ser backar som Strålman, Klingberg mfl fylla på i offensiven och ligga långt fram i banan ner mot offensiv målbur. Medan spelare som Bäckström/Nylander täcker hem. Totalhockey handlar det om. Skulle kunna visa tonvis av filmsekvenser bara från VM på detta spel.

- Målskytte, skottet.
Skottet i sig, där ligger vi efter om vi skall se till målskyttar i de högsta ligorna i världen. Skottet i fokus, skottet handlar om dels mängd men även tekniken i skottet. Just själva tekniken i skottet har vi mycket att utveckla. Liknelse till golfen. Principerna desamma. Mellan föremålet (bollen/pucken) som skall iväg, har vi ett redskap (golfklubba/hockeyklubba) som ligger i kontakt med våra händer och sedermera kropp som är vår kroppskonstitution som skall generera:

(1) KRAFT

(2) RÖRELSEENERGI

(3) RÖRELSERIKTNING/TEKNIK

Detta skall leda till hög utgångshastighet i bollen/pucken. Golfen ligger långt fram i detta. Vi inom ishockeyn har på detaljnivå mycket att lära oss från dem. Slutkontentan är att vi behöver utveckla själva skottet i Svensk ishockey.

- Fysisk status.
Jag skulle vilja säga att vi ligger långt fram vad gäller kunskap om styrketräning, snabbhetsträning, uthållighetsträning, rörlighetsträning osv. Jag skulle även vilja säga att vi har många duktiga utbildare/instruktörer inom träningsupplägg med mera. Men vi måste få ut det på isen! Det är det de handlar om. Sedan handlar det även om att som hockeytränare eller fystränare att vara på plats när den fysiska träningen sker. För många tränare lämnar över ansvaret till spelarna, man utgår ifrån att spelarna gör det som skall göra ”de har fått program”. Det fungerar bara inte (punkt slut). Vi som tränare och fystränare måste vara på plats för att instruera, tillrättavisa, driva processen tillsammans med spelaren. Speciellt i moment som snabbhetsträning (speed) och spänstträning (power) som kräver så mycket mental insats i att pressa sina gränser till 101% för att överhuvudtaget få effekt av träningen.



Foto: Tobias Pehrsson

Skall vi se till en helhet hur Svensk Ishockey har utvecklats, kan vi lyfta fram ”Farten, snabbheten och hastigheten” som den stora utvecklingen från förr till idag. Jag börjar dock känna av en farhåga i detta. Det vill säga, det skall gå så fort och snabbt ute på isen idag i träning och match. Jag ställer mig frågan, hur utvecklar vi då spelarnas speluppfattning och spelförståelse? Eller kommer speluppfattningen och spelförståelse, utbildningen och utvecklingen av det att stagnera kanske till och med gå tillbaka i den unga spelarutbildningen pga jakten på höga farter i allt vi gör på isen. 

Detta innebär oavsett att spelarutvecklingen måste anpassas utefter vart ishockeyn är på väg. Ishockeyn har gått från en Opel astra till en Ferrari.



Foto: Tobias Pehrsson

Tider av scouting, spelaranalyser, resor och hotellnätter. Ja lite så kan vi sammanfatta oktober/november månad för samtliga landslagscoacher och även för min egen del. Det blir att åka runt kolla serier och turneringar. Det blir att sitta i hotellfoajén eller hotellrummet och dokumentera matcher, sammanställa spelaranalyser med mera för att ha koll på alla spelarna i Svensk Ishockey. Arbetet är mastodont minst sagt. Men samtidigt fruktansvärt roligt!



Foto: Tobias Pehrsson

Vad som kommer ut till kommande veckas ”Tobbes torsdagstankar”, det vet jag inte än. Jag har inte bestämt mig, utan känslan där och då kommer få bestämma vad jag väljer att rikta in mig på. Men jag hoppas ni är stimulerade ute i stugorna eller åtminstone får lite tankeställare och vi följer utvecklingen… 


Vänliga Hälsningar/TOBIAS PEHRSSON

VIDEO: Wings VILDA segersång efter säsongens första poäng

Åtta raka nollpoängare fick räcka.

Wings kunde på onsdagen ta säsongens första seger när Sollentuna slogs tillbaka med 5-2.

Om det var efterlängtat? Kolla bara in den vilda glädjen i omklädningsrummet efter matchen. Segersången leds av tidigare Almtunaspelaren Jens Ericsson - som tar ton i privatkläder då han missade matchen på grund av avstängning. Den bakgrunden gör  ju klippet ännu härligare att beskåda, eller hur?! 

 

 

//Martin

Hägg hyllas efter första NHL-poängen

Gimosonen Robert Hägg har som många känner till tagit en ordinarie plats i NHL-laget Philadelphia Flyers.

I sin sjätte match för säsongen kom så första poängen när han assisterade till Shayne Gostisbheres mål i 5-1-segern mot Florida.

Se poängen - en typisk "NHL-assist" - 1.25 in i highlight-klippet!

Efter matchen hyllade Flyers-stjärnan Gostisbhere sin backkollega Hägg i en intervju med Philly.com:

– Han har varit en jättebra partner. ”Hagger” gjorde ett riktigt bra förarbete. Han är lugn, cool och en organiserad kille.

– Det är skönt att veta att du har en kollega där ute som kan hjälpa dig om du hamnar i problem, berömmer Gostisbehere.

Även Häggs tränare Philadelphia Dave Hakstol var glad över samarbetet.

– Det finns kemi mellan dem, och det ser ut som att den blir bättre dag för dag. De jobbar hårt tillsammans och de kompletterar varandra riktigt bra.

 

//Martin

#Ihave - hockeyns problematiska machokultur

 

#Metoo

Så lyder hashtaggen som trendar över hela världen. Du har säkert precis som jag sett #Metoo dyka upp lite här och var i sociala medier, men den används alltså i syfte att uppmärksamma sexuella trakasserier och övergrepp genom att kvinnor under hashtaggen #metoo återberättar händelser på det temat.

 

Men vafan, detta är väl en hockeyblogg? Korrekt, och därför vill jag belysa idrottens kraft och betydelse i frågorna på ett enkelt sätt.

#Ihave

En hashtagg som växt fram efter #metoo-explosionen. Syftet med #Ihave är att män ska belysa de uppenbart enorma problemen som finns omkring oss alla i form av sexuella trakasserier. Att använda #Ihave kan innebära allt från att bekänna ett eget respektlöst beteende gentemot kvinnor, till att erkänna sig själv som en del av denna samhällsstruktur/norm.

"Det finns ett belöningssystem där "snälla" killar lär sig att den som inte tafsar, inte tjatar till sig sex, inte nyps eller kläms eller skickar äckliga mejl, förtjänar något slags beröm". Ta del av denna tänkvärda krönika:

https://www.expressen.se/kultur/jens-liljestrand/vi-vill-ha-berom-for-att-vi-inte-valdtar/

 

Majoriteten av alla män kan - och bör - nog "skriva under" på #Ihave. Så även jag - vilket osökt för mig till vår kära sport ishockey. 

Grabbigheten. Omklädningsrummet. Tugget. 

Där kan vi tala om strukturer (notera: ur mitt perspektiv som man), och det är nog knappast en nyhet för någon. Erfarenheten av att fostras som pojkspelare säger mig att man formas som människa; både på gott och ont. Missförstå mig inte nu: Jag säger inte att din son automatiskt blir respektlös mot kvinnor, men den där ofta extremt grabbiga jargongen kan medföra obehagliga konsekvenser.

Machokulturen är inte unik för hockey, ska sägas, och de goda nyheterna är: Många har uppmärksammat problemet och agerat. Här är ett grymt exempel som ämnar förändra idrottsmäns syn på maskulinitet:

"Hon (Alexis Jones, föreläsare) vet att killar och män är lösningen till den problematiska kvinnosyn som existerar i samhället, och hur ska man kunna lösa problemet om inte männen är med på tåget? Alexis vill ändra definitionen av ordet manlighet." Läs hela texten och kika in videon nedan:

http://www.kajsakalmeus.se/protecther-omdefiniera-manlighet-ett-omkladningsrum-i-taget/

 

 

USA är visserligen extremt i många avseenden. Men #Ihave -historier finns nog i lika stor utsträckning världen över som #Metoo -erfarenheter. De ska blundas lika lite för i samhället i stort som i idrottens värld.

 

//Martin

Spelarbetyg: Almtuna–Modo

Almtuna bygger vidare på sin mycket fina trend och kan vinna med 4-2 efter att egentligen bara ha presterat en bra period. Effektiviteten gav hemmalaget tre nya, sköna poäng.

Sju raka utan förlust och delad serieledning nu, när hände det senast?! Grattis Almtuna och Uppsala!

Målvakter

30 Arvid Ljung – 4

38 Oscar Fröberg – båsöppnare

Förstafemman

5 Per Svensson – 4

16 Linus Rotbakken – 4

97 David Vallorani – 3

90 Daniel Ljunggren – 3

19 William Quist – 1

Andrafemman

66 Gustav Lindström – 2

71 Jacob Ragnarsson – 4

17 Oscar Milton – 2

15 Victor Rollin-Carlsson – 2

9 Luke Pither – 2

Tredjefemman

82 Jonathan Léman – 3

76 Erik Flood – 2

58 Fredrik Forsberg – 2

33 Albin Lundin – 2

10 Ludwig Nilsson – 4

Fjärdefemman

2 Albin Carlsson – 4

80 John Dahlström – 2

18 Jacob Svensson – 3

21 Lucas Sandström – 2

Extraspelare:

91 Christian Blomqvist – på bänken

 

Bäst i Almtuna: Coachseger?

Almtunas tränarduo Ragnarsson/Gudmundsson tog time out efter några väldigt röriga Ais-minuter mitt i första perioden. Då passade de på att kasta om i tre av fyra kedjor - och sedan se sitt lag skjuta tre snabba mål i början av andra perioden. Snabbt och bra agerat, fyra i betyg till dem!

 

Betygsskalan: 1. Underkänd, 2. Godkänd, 3. Bra, 4. Mycket bra, 5. För bra för hockeyallsvenskan. 

 

//Martin

Importspelarnas fina start i Almtuna

Almtunas damer blandar och ger i inledningen av Damettan Östra - men två spelare som verkligen levererat är lagets två nya importer.

Olivia Barragree och Monica Vicek anlände till Uppsala inför säsongen för att plugga på universitetet och bär, precis som väntat, det unga Almtuna.

Amerikanska Barragree har stått för fyra poäng (2+2) från sin backposition medan österrikiska centern Vicek skjutit tre mål och en assist hittills.

Trots att den meriterade duon snabbt kommit tillrätta har Almtuna förlorat de två senaste matcherna efter premiärsegern mot SDE. Laget har släppt in hela 16 mål under de senaste 120 minuterna och tränare Tom Holén lär nog gnugga en hel del försvarsspel de närmaste veckorna.

 

Almtunas Wilma Mörk och Olivia Barragree fotade för UNT inför säsongen. 

 

Nästa match spelas nu på onsdag den 18 oktober då SDE kommer på besök i Gränbyhallen klockan 19.30.

 

//Martin

 

Tobbes torsdagstankar: Det hotar utvecklingen

Torsdag = Tobbes torsdagstankar för femte veckan i rad! 


Tobias Pehrsson.

Varför är idrottsledare och tränare så snabba att döma ut eller ”in” spelare? Mot vilken bakgrund ger vi inte unga (eller äldre) spelare chansen och möjligheten att utvecklas över tid? Varför får vi så bråttom att kategorisera en spelare, hen är si och hen är så? Medan vissa spelare har vi oändligt med tålamod och det känns som förutbestämt att hen skall lyckas till varje pris?

Beror det bara på dåligt tålamod? Eller brist på kunskap hos tränaren/coachen? Kan det finnas en så kallad ”politisk” bakgrund till det? Kanske föreligger det en yttre omständighet som påverkar tränare till stressade beslut och känslostyrda handlingar som inte bygger på sunt förnuft, ett strategisk, medvetet, och målinriktat tänk?

När ni läser detta associerar ni säkert till flera tränare och spelare i er omgivning med konkreta händelser och exempel där just detta har skett och sker. Jag ser inom ishockeyn på olika nivåer, allt från ungdom till junior och på seniornivå att detta sker. Och det kanske skall vara så på ett sätt och till en viss gräns, men inte till vilket pris som helst. Och inte i den utsträckning som jag tycker att detta sker idag inom idrotten såväl bredd som på elitnivå.

Vi skulle kunna sitta här och dra upp tusentals exempel både du och jag, men det finns några exempel som tilltalar mig mer än andra. Exempel som idag är högaktuella och superintressanta.

Jesper Bratt i New Jersey Deviils. Foto: Jeffrey T. Barnes/TT

Jag tänker närmast på Jesper Bratt, en spelare som kommer från Trångsund och utvecklats i AIK:s Juniorverksamhet. Säsongen 2015-16 kom han upp i AIK:s A-lag, Hockeyallsvenskan. Han gjorde 48 matcher och 17 poäng. Potentialen började uppmärksammas av flera experter och tränare runt om i Sverige. Många defensiva backar gav i tidigt skede uttryck för att Jesper var en av seriens svåraste forwards att möta pga av hans rörlighet och kvickhet på skridskorna samt förmåga att läsa av motståndarna. Säsongen 2016-17 gjorde han 46 matcher i AIK A-lag, Hockeyallsvenskan och producerade 22 poäng. Utvecklingen pekar i rätt riktning. 

Inför JVM 2016-17 petades Jesper, dvs för bara 9-10 månader sedan. Idag gör han stor succé i NHL och New Jersey. Kanske det största utropstecknet i Världsishockeyn idag.

Har Jesper bara utvecklats explosionsartat snabbt? Är det bara tur? En tillfällighet kanske?

Svaret är såklart; Nej vi tror inte på slumpen och det är varken tur eller en tillfällighet. Utvecklingen har pekat i rätt riktning absolut. Men så snabbt? Svaret är, ja delvis en snabb utveckling men jag vill påstå att potentialen märkte vi redan 2015 och kapaciteten har funnit där hela tiden.

Så vart vill jag komma, var det bara ännu ett exempel på ledare och tränare som dömde ut ännu en spelare? Åtminstone i för tidigt skede dömde ut honom? Eller räckte han bara helt enkelt inte till där och då? Jag har inte svaret, jag kan dock konstatera att det såklart fanns anledningar till den uttagningen som där och då var helt rätt. Men jag vill med detta återkoppla till min inledning och synliggöra en problematik. En problematik, som jag sett under lång tid och ser än idag. En problematik som bygger på ett extremt stort ledaransvar, ett ledaransvar som bygger på en insikt, förståelse och ödmjukhet inför ledarens/tränarens uppgift. Insikten är:

”Döm aldrig ut en spelare i ett för tidigt skede – du vet aldrig hur morgondagen ser ut”

För om vi visste det, ja då vore ju allt här i livet och inom idrotten, ishockeyn och verksamhet på en elitinriktad nivå vara väldigt enkelt. Och så enkelt är det inte.

Jag vill se tränare på ungdomsnivå, juniornivå och även seniornivå på bredd och även yttersta elitnivå som har insikt kring detta, uppvisar tålamod och inte dömer ut en spelare för tidigt. Det i sig ”hotar” utvecklingen av vår sport, det ”hotar” utvecklingen av talanger. Jag vill se ett öppet sinne hos ledare och tränare där många får chansen i så lång utsträckning och tid som möjligt. Tids nog måste beslut tas, då får vi hålla tummarna att beslut bygger på kunskap, erfarenhet och sylvasst öga för talang och inte av någon annan anledning. Ledaren och tränaren har ett stort ansvar, bruka det ansvaret med ödmjukhet och respekt!

 

(För en vecka utlovades en rapport om en Förbundskaptensträff som genomförs i dag. Den får ni ta del av om i nästa vecka i stället!)



Vänliga Hälsningar/TOBIAS PEHRSSON

Spelarbetyg: Leksand–Almtuna

Ny seger - tredje raka för Almtuna! 1-0 vinner de rödvita med och det är återigen rättvist. Ingen jättematch från Ais men väldigt stabilt spel. Och trots att Leksand sköt 40 skott var hocketallsvenskans storfavorit riktiga tunna framåt.

Målvakter

30 Arvid Ljung – 4

38 Oscar Fröberg – båsöppnare

Förstafemman

5 Per Svensson – 4

76 Erik Flood – 2

97 David Vallorani – 3

90 Daniel Ljunggren – 3

19 William Quist – 4

Andrafemman

66 Gustav Lindström – 4

16 Linus Rotbakken – 3

17 Oscar Milton – 2

15 Victor Rollin-Carlsson – 2

9 Luke Pither – 2

Tredjefemman

82 Jonathan Léhman – 2

2 Albin Carlson – 2

58 Fredrik Forsberg – 3

33 Albin Lundin – 3

10 Ludwig Nilsson – 3

Fjärdefemman

71 Jacob Ragnarsson – 3

80 John Dahlström – 2

18 Jacob Svensson – 2

91 Christian Blomqvist – 1

Extraspelare

20 Oscar Pentler – på bänken

  

Betygsskalan: 1. Underkänd, 2. Godkänd, 3. Bra, 4. Mycket bra, 5. För bra för hockeyallsvenskan. 

 

//Martin

Ny nollpoängare - Wings USLA facit

För bara några minuter sedan förkunnades Wings SJUNDE raka förlust när Hammarby vann med 2-0 på hemmaplan.

Märstalaget står alltså på usla noll poäng efter sju omgångar. Och fullständigt bedrövliga sju gjorda mål, alltså i snitt ett mål per match framåt för Wings.

Vi talar om ett lag vars målsättning inför säsongen var ett sluta som ett topp fem-lag i Hockeyettan...

Bloggen träffade Wings back Daniel Mattsson (tidigare i Almtuna) efter derbytorsken mot Väsby i söndags. På frågan om spelarna har förtroende för tränarna svarade han på ett ärligt sätt och sa att det skulle vara omöjligt att hitta mer engagerade och drivna tränare än Björn Lidström och Viktor Helander.

Men med detta facit måste man konstatera att det inte räcker. Det går helt åt pipan och nu måste det vara dags för Wings att sparka firma Lidstström/Helander.

Vore tragiskt om den klassiska klubben skulle behöva åka mer det ett så pass kompetent lag att förfoga över.

 

//Martin

Ny storförlust - då sågar backen sitt Gimo: "Riktig jumbo"

Som rubriken antyder har Gimo upplevt en väldigt tuff inledning av division II.

På tisdagen förlorade sin remte raka match, och man gjorde det med dunder och brak. 8-2 i baken mot ett Rimbo som innan Upplandsderbyt bara lyckats plocka tre poäng.

- Vi har för tunn trupp och inget eget spel. Ingenting alltså, säger Gimos back Jacob Aronsson och fortsätter:

- Vi släpper in extremt många mål i sista perioden för att vi inte orkar helt enkelt.

För att truppen är tunn eller för att ni är dåligt tränade?

- Vi går på kort om spelare och har haft många spelare skadade och sjuka. Vi får inte ihop fyra femmor även om alla skulle vara hela och det är klart att det inte håller.

Jacob Aronsson. Foto: Gimo Hockey.

Gimo läcker betänkligt. 27 insläppta mål på bara fem matcher talar sitt tydliga språk.

- Vi är tyvärr för dåliga framåt också och får hoppas på att göra mål på individuella prestationer.

Aronsson gjorde sitt första mål för säsongen mot Rimbo och ska leda laget från sin backposition. På grund av sjukdom har han bara fått tre försök på sig, dock.

- Ja, det var skönt att få sätta dit den i gubbhörnet. Så nu är det bara att bjuda grabbarna på tårta på torsdag.

Och han passar på att hylla Rimbo.

- Rimbo är nog det bästa laget vi mött tycker jag, bättre än serieledaren Göta Traneberg. Men vi ser samtidigt ut som en riktig jumbo där ute.

Någon spelare i Rimbo som stack ut?

- Joakim Juhlin för att han är bra både offensivt och defensivt. Sen har de några brunkare som är jobbiga att möta.

 

//Martin

VIDEO: CCCP-gänget bjuder på presenter

CCCP är Upplands senaste tillskott bland klubbarna - nu är de redo för seriestart på Åland.

 

 

//Martin

Spelarbetyg: Almtuna–Karlskoga 5-2

Almtunas andra raka seger tar laget upp på plats sex efter sex omgångar av hockeyallsvenskan. En bra första- och sista period ger en ny trepoängare som inte går att snacka bort - Almtuna är starka just nu.

Målvakter

30 Arvid Ljung – 4

38 Oscar Fröberg – båsöppnare 

Förstafemman

5 Per Svensson – 2

76 Erik Flood – 3

97 David Vallorani – 2

90 Daniel Ljunggren – 1

19 William Quist – 3

Andrafemman

66 Gustav Lindström – 3

16 Linus Rotbakken – 2

17 Oscar Milton – 3

15 Victor Rollin-Carlsson – 3

9 Luke Pither – 3

Tredjefemman

82 Jonathan Léman – 3

2 Albin Carlson – 3

10 Ludwig Nilsson – 3

33 Albin Lundin – 4

58 Fredrik Forsberg – 4

Fjärdefemman

71 Jacob Ragnarsson – 2

80 John Dahlström – 2

18 Jacob Svensson – 2

91 Christian Blomqvist – 2

Extraforward

24 Kristian Röykås Marthinsen – på bänken

 

Betygsskalan: 1. Underkänd, 2. Godkänd, 3. Bra, 4. Mycket bra, 5. För bra för hockeyallsvenskan. 

 

Bäst i Almtuna

Miltons avgörande 3-2. Helt på egen hand får han bli matchvinnare efter en skön dragning (hårnål, toe-drag typ) i mittzonen blev han fri sköt snabbt mellan benen.

En snygg kasse Almtunas gnuggare garanterat längtat efter att få göra. Länge. 

 

//Martin

Tobbes torsdagstankar: Almtunas framtid, allsvenska utropstecknet och nästa stjärnskott

  

Tobias Pehrsson.

En ny torsdag är kommen, så vad har jag tänkt att bjuda på denna gång

Ja, en liten blandning av allt, men fokus på tre områden:

Först och främst vi måste beröra ett vansinnigt viktigt begrepp, vilket är Kommunikation, utifrån ett Elitidrottsperspektiv.

Jag tänkte besvara några intressanta Frågeställningar, som kommit.

Samt nästa veckas krönika, Landslagsavdelningens Förbundskaptensträff.

 

KOMMUNIKATION

Kommunikation är A och O för Elitklubbarna, i dagens samhälle där så många aktörer och andra intressenter finns på marknaden. Där blir Kommunikation en helt avgörande faktor för att bygga varumärke och stärka sin position i den samhällsstruktur som vi idag lever i.
Så vad tänker jag mig med detta?
* Idrotten i stort (Uppsala) konkurrerar med varandra om aktiva utövare, medlemmar m.m.
* Elitklubbarna konkurrerar med varandra om de företag/sponsorer som finns i närregionen.
* Ishockeyn konkurrerar med andra konkurrenter om tränare, ledare och spelare.
* Ishockeyn/idrotten i stort konkurrerar med annat ”brus” såsom TV-spel, actionsporter mm.
Vad vill jag ha sagt med detta?
Jo, idrottsklubbarna i synnerhet eitklubbarna har ett enormt viktigt åtagande genom att internt kommunicera, hur vill vi uppfattas? Vad är vår Vision? Hur ser vår målbild ut? Hur tar vi oss dit? Handlingsplan? Verksamhetsplan?

Att internt kommunicera och framförallt vara överrens om vad det är vi skall förhålla oss till, detta är steg nummer ett. Steg två blir att externt kommunicera detta till omvärlden genom alla de mediala kommunikationskanaler som vi idag har tillgång till.

Man måste jobba inifrån och ut, med det sagt att vara på det klara i en organisation, i en klubb, i ett lag om det som skall göras. För att därefter sända de signalerna till unga spelare, till publik, till företag, till sponsorer och andra konkurrenter. Kommunikation har till syfte att bygga varumärke, stärka sin position i samhället och bygga trovärdighet i såväl medgång som motgång.

Att kommunicera har till ett slutligt syfte att få med sig folk, involvera folk, få folk att känna delaktighet, gemenskap och tillsammans bygga framtiden. Nyckelordet blir hur vi än vrider och vänder på det, kommunikation. Den elitklubb som lyckas bäst med detta internt och externt kommer skörda störst framgångar!



 

 

FRÅGESTÄLLNINGAR

Jag avslöjade för två veckor sedan några frågeställningar som inkommit, frågor från väldigt engagerade och nyfikna människor. Jag måste säga att det är väldigt kul att ta del av engagemanget och nyfikenheten som finns där ute i stugorna (tummen upp för det). Tack! Nedan fem snabba frågor, aningen längre svar (hehe):

1. Vem blir Hockeyallsvenskans utropstecken?
Jag är rätt övertygad om att Almtuna IS kommer överraska i slutändan och bli årets utropstecken:


* Hela 6 st. backar inklusive Jakob Ragnarsson och 8 stycken forwards inklusive Jacob Svensson och Ludvig Wallin. D.v.s. totalt 14 stycken spelare som är behållna från fjolårets säsong. Då blir min utgångspunkt att dessa 14 spelare blir ett X antal procent bättre till en högre kapacitet i år än ifjol. De nya spelarna är intressanta (Fredrik Forsberg en personlig favorit som jag tog till Almtuna och som jag följt oerhört noggrant i flera års tid från både Djurgården och Väsby). Målvaktssidan med tiden kommer att bli bra, med två tävlande målvakter.


* Summa summarum med ovanstående bakgrund kan man utgå ifrån en bättre tabellplacering i år än ifjol, någonstans runt 6:a till 4:a  när tabellen summeras efter 52 omgångar. Jag tycker även att de andra lagen ser klart försvagade ut dels med anledning av att ca 20 spelare försvunnit från ligan till SHL/AHL/NHL inklusive fyra stycken spelare från Almtuna. Men även att jag tycker det finns för många svaga lag i Hockeyallsvenskan i år.


* Klassiskt SWOT-analys (Strenght, Weakness, Opportunity, Threats), styrkor och möjligheter har jag beskrivit ovan, de ger anledning att tro på en 6-4 tabellplacering är fullt rimligt. Skall vi se till svagheter och hot, självklart finns en hel del av dess slag också i Almtuna. Jag tänker inte gå in på min syn på svagheterna och de så kallade hoten dvs. faktorer som kan hindra framgången. Men dessa finns i alla organisationer och lag. Det gäller bara att vara medveten om dem och därefter göra rätt steg för steg under resans gång. Då kan slutprodukten bli bra och jag tror spelarmaterialet i Almtuna IS kommer vara utropstecknet!

2. Vilka unga spelare från AIS/Uppland är våra nästa stjärnskott?

Jag tycker vi i Uppland har flera intressanta spelare som med bra rådgivning kan komma bli riktigt bra. Centern Jacob Svensson (född -98) med moderklubb Tierp och backen Gustav Lindström (född-98) med moderklubb Östervåla. Sedan har vi en spelskicklig center Ludvig Wallin (född -99) från SK Iron likaså Jakob Ragnarsson (född -99) en stabil back med moget spel som passar sig bättre på högre nivå. Sedan har vi har en tuff karaktärsstark och fysisk defensiv back i Karl Markström (född -99) från Enköping som moderklubb. Jag tycker Svensk ishockey saknar dessa gedigna backar. Jag vill även lyfta ett finger för Hugo Lindman Gustafsson (född -01) från Östervåla som moderklubb en härlig personlighet med stort spel i sig.

Går vi ner i åldrarna tycker jag att Valdemar Johansson (född -03) från Uppsala och Olle Fagerström (född -03) från Norrtälje har i tidiga år uppvisat en hög kvalité, tidigt utvecklade spelare, blir spännande att se deras framfart. Sedan har vi sett till volym/massa aningen mindre spelare, men med bra spelförståelse och speluppfattning som med rätt träning kan bli framtidsmän och det är Liam Valente (född -03) från Arlanda Wings samt Didrik Lif (född -03) från Uppsala.

En spelare som är väldigt ung (född -04) som bor granne med mina föräldrar i Björklinge är Valter Vanner, med far Håkan Jansson f.d. Almtunaspelare. Valter en spelare som jag följt på distans, sett hans aktivitet hemma på gården och gatan. En spelare som med bra skicklighet och stor potential. Vad gäller spelare födda -02, tänker jag inte nämna några än. Vi ligger i ett skede med scouting till Team 16 landslaget och kommande TV-pucksslutspelet står och väntar, längre fram kan jag absolut ge min syn på den ålderskullen med lite ”heads-up” på möjliga utropstecken som kan växa fram. 


3. Upplands TV-puck, hur ser deras chanser ut i TV-pucksslutspelet?
Jag tycker Uppland med spelare födda -02 ser spännande ut måste jag säga. Jag tycker det finns toppspelare som kan göra skillnad och vinna matcher. Jag tycker man har en bra lagledning med erfarenhet av TV-pucken. Det gäller i en så kort turnering som TV-pucken är med 2*20 matcher i speltid, att verkligen coacha och spela de bästa spelarna väldigt mycket. Att spela på en tydlig 1:a målvakt direkt från start, spela på 4 stycken backar 80 % av speltiden och 9 stycken forwards i 90 % av speltiden i matcherna. Resterande speltid fördelas ut. Ja då tror jag Uppland kan komma till kvartsfinal i TV-pucken och det vore väldigt roligt för Uppländsk Ishockey!

4. Hur ser du på Almtuna IS som klubb in i framtiden i Svensk Ishockey?
Det kommer bero väldigt mycket på yttre omständigheter så som;
* TV-avtal och fördelningen av ekonomiska medel till SHL kontra Hockeyallsvenskan?
* Det kommer att bero på den nya arenans vara eller icke vara?
* Det kommer bero på kommunens välvilja att supporta Elitidrott?


Men givetvis även på egen påverkbara punkter såsom;
* Hur stark sportslig organisation Almtuna kan och vill bygga?
* Hur man kommunicera sin verksamhetsplan, strategiska handlingsplan, Vision m.m.?
* Kan man leva som man lär dvs. att göra ord till handling?


Man måste förstå en sak: Att bygga en stark marknad/försäljning och att den organisationen måste vara i balans med den sportsliga organisationen. Under alla mina år i klubben har jag upplevt både en väldigt stark försäljning/marknad – men då med en klart svagare sportslig organisation. Men jag har även upplevt det omvända. Det gäller att bygga en balanserad organisation mellan marknad/försäljning kontra sporten.

Sett ur ett Hockeyallsvenskt perspektiv in i framtiden, där skall Almtuna IS ligga topp 4 i serien år efter år, det är min stora övertygelse att det är fullt möjligt med tiden. De kraven måste man kunna ha på en klubb som Almtuna IS in i framtiden. Speciellt med anledning av att när vi ser de konkurrerande klubbarna och vetskapen om deras resurser och förutsättningar, ja då är det fullt möjligt att dra en slutsats att Almtuna IS skall kunna ligga där uppe och konkurrera fullt ut i Hockeyallsvenskan.

5. Finns någon ovanligt stor talang i Svensk ungdomsishockey idag, i pojklandslaget? Som du redan nu har fångat upp?
Det kan jag helt klart påstå att det finns! Att spetsen och även bredden i kullarna födda 2002 och 2003 finns, gör att kommande års arbete med Pojk- och Juniorlandslaget känns väldigt spännande för min del. Jag vill inte i ett så tidigt skede nämna dessa spelare, jag vill se mer av deras karaktärsdrag och personlighet innan jag vill ge uttryck för eventuellt kommande storspelare så som frågan lyder. Dessutom är dessa spelare relativt unga än, ge dessa spelare ett par år så kommer det vara enklare att ringa in den yttersta spetsen av Svensk ishockeytalang. Ber om att få återkomma om det. Men jag kan med all sannolikhet säga att nya supertalanger tycker jag redan utkristalliserat sig.

Sveriges juniorkronor jublar efter ett mål. Foto: Henrik Montgomery/TT.

 

NÄSTA VECKA: FÖRBUNDSKAPTENSTRÄFF

Inför nästa veckas krönika och nästa veckas upplaga av ”Tobbes torsdagstankar…” kommer jag att fokusera på Sveriges Landslagsverksamhet. Reflektioner från vår Förbundskaptensträff som går av stapeln nästa torsdag i Stockholm/Svenska Ishockeyförbundet. Där jag tillsammans med de andra Förbundskaptenerna från Tre Kronor till Junior- och Pojklandslag, kommer att diskutera framtiden. Vart står vi idag? Vad har vi för kommande utmaningar för att bli ännu bättre? Hur utvecklas spelet ishockey och spelidén in i framtiden? Vilka detaljer i spelet behöver vi sända till de främsta spelarna i Sverige, för att bli ännu bättre internationellt? Osv.



Njut varje minut!

Vänliga Hälsningar, TOBIAS PEHRSSON

Bloggare: Martin Nilsson Ålder: 24 Gör: Studerar medie- och kommunikationsvetenskap Bor: Uppsala Mejl: martin.nilsson@unt.se


Twitter: @martinnilssons 



 

Sport I dag