Processen kring Källörsskolan, det före detta societetshuset Källör, som potentiellt byggnadsminne fortsätter. Nyligen presenterade Upplandsmuseet sin vårdutredning.
– Den ger en bra kunskapsbild om byggnaden, säger Louise Törnvall, handläggare i byggnadsvårdsfrågor på länsstyrelsen.
Utredningen ställer sig kritisk till att tidigare kostnadsberäkningar för en upprustning gjorts i jämförelse med moderna byggnader, och med förutsättning att huset kommer att fortsätta att vara en skola.
Museets besiktning inom- och utomhus visar att Källörsskolan fortfarande är i relativt gott skick. Att fasadfärgen flagnar beror till exempel inte på själva panelen, utan på att plastfärg målats direkt på fasaden utan förberedande grundning. Det största problemet uppges vara igentäppta hängrännor och stuprör som kan orsaka vattenskador.
– Det är egentligen en väldigt användbar byggnad och inte i så dåligt skick som gemene man tror, säger Siv Landström, medlem i Östhammars bygdegårdsförening.
Tillsammans med fyra andra har hon lämnat in ett medborgarförslag på att göra om Källörsskolan till ett allaktivitetshus. Tanken är att lokalerna ska kunna användas och bokas av alla.
I Upplandsmuseets utredning föreslås en återställning av husets yttre till 1940-talets utseende. Det skulle innebära att paviljongen från 1956 rivs, tre borttagna fönster på södra fasaden rekonstrueras och att gavelverandans glasade bottenvåning återställs.
– Det är precis det vi har haft som önskemål, säger Siv Landström som är nöjd med museets utredning.
Nyligen startade bygdegårdsföreningen hemsidan www.källör.se för att sprida idén om ett allaktivitetshus. Och om kommunen inte är villig att satsa de pengar som krävs kan föreningen tillsammans med sponsorer tänka sig att ta över driften.
– Vi har haft bra samtal med kommunen. Vi har även pratat med snickare i Östhammar och kontaktat arkitekten som hjälpte till att restaurera societetshuset i Öregrund. Sen har vi försökt att samla så många frivilliga som möjligt.
Utredningen jämför Källörsskolan med andra äldre societetshus runt om i Sverige. Upplandsmuseets slutsats är att det antagligen inte finns någon motsvarighet som på samma sätt blivit ett landmärke och karaktärsbyggnad för sin stad.
Det största kulturhistoriska värdet sägs vara anläggningens historiska betydelse för Östhammar, dess invånare och badgästerna under glansdagarna från 1880-talet till 1930-talet.
På tisdagen träffas kommunstyrelsens arbetsutskott och representanter för Östhammars bygdegårdsförening för att diskutera möjliga lösningar för den rivningshotade byggnaden.