Ett trettiotal personer hade anmält sig till föredraget som hölls på Bruksgymnasiet i Gimo och anordnades av Östhammars konsumentrådgivare. Elin Röös inledde med att berätta om varför kött är det livsmedel som ger mest klimatpåverkan. Svaret stavas: fisar och foder. Metangas uppstår i magen på idisslare som kor, får och getter när de äter gräs. Än värre är det med lustgasen som stiger upp från våra jordbruksmarker. Från all åkermark avgår lustgas, som bildas när olika kväveföreningar omsätts av mikroorganismer i marken.
– Växterna behöver kväve för att växa. Problemet är att vi lägger på så mycket kväve, i stället för att gödsla precis när växterna behöver det.
Hälften av det vi odlar på åkarna används dessutom till djurfoder. På en kvadratmeter kan man odla 700 gram vete. Går spannmålet till en gris betyder det 50 gram kotlett, vilket är fjorton gånger mindre föda.
– Att producera djurfoder på åkrarna är en stor energiförlust. Om en människa i stället åt det som odlades skulle man hålla sig mätt i en dag. Men det skulle vara en ganska tråkig dag, sade Elin Röös.
För att göra matfrågan roligare, och samtidigt ge miljömedvetna konsumenter och yrkesverksamma inom livsmedelsbranschen en vägledning för kloka köttval, har Elin Röös forskargrupp vid SLU tagit fram Köttguiden. Här presenteras uppgifter om vilken påverkan det har om man väljer olika typer av kött. Klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel samt djurskydd och bete är det som har bedömts. Kyckling och griskött har mindre klimatpåverkan än nötkött. Men både kycklingar och grisar kan födas upp på ett sätt som rimmar illa med djurskyddskraven som finns i Sverige. Användningen av antibiotika är en annan aspekt som kan ge röd gubbe i Köttguiden.
– Det finns miljömål som kan krocka, och det tar vi upp i Köttguiden.
I Sverige har vi ökat vår köttkonsumtion med 50 procent sedan år 1990, och Elin Röös menar att vi behöver lägga om kosten rejält för att minska vår klimatpåverkan. Proteinrika alternativ som baljväxter, ost och ägg finns med i Köttguiden. I många fall får de grön gubbe. Jordbruksverket talade i vintras om tänkbara styrmedel där ett var klimatskatt på mat - något som medierna snabbt döpte om till köttskatt.
– Det är fortfarande väldigt känsligt att prata om, men nu har politikerna i alla fall börjat diskutera frågan. Och vi kanske måste börja tänka att köttbullar med lägre kötthalt är något bra, om man fyller upp med något annat som gör det både gott och nyttigt.
Fotnot. Köttguiden finns att läsa på www.kottguiden.se