Det framgår av en studie bland nära 200 000 Vasaloppsåkare, som så här lagom inför årets upplaga av världens största längdskidlopp har publicerats i facktidskriften European Heart Journal – Quality of Care and Clinical Outcome.
– Våra resultat utgör ett starkt indirekt belägg för att regelbudna motionsvanor och en hälsosam livsstil i stort, som man ju måste ha för att klara av att åka Vasaloppet, skyddar mot hjärtinfarkt, stroke och förtida död, säger professor Stefan James vid Uppsala kliniska forskningscentrum , UCR, och Akademiska sjukhusets hjärtklinik.
Studien omfattar 200 000 kvinnor och män som någon gång under åren 1989 till 2010 åkte sitt första Vasalopp och lika många jämförelsepersoner av samma kön, i samma åldrar och från samma hemkommuner som Vasaloppsåkarna.
I utgångsläget hade varken Vasaloppsåkarna eller jämförelsepersonerna några allvarliga sjukdomar, men under de i genomsnitt tio år som de sedan följts uppinsjuknade 4 258 av dem i hjärtinfarkt, 3 500 i stroke och 8 263 dog. Två tredjedelar av strokefallen, hjärtinfarkterna och dödsfallen inträffade bland jämförelsepersonerna.
– Märk väl att denna halverade risk för att insjukna i hjärtinfarkt eller stroke och dö i förtid för Vasaloppsåkarna gäller vid en jämförelse med en kontrollgrupp från befolkningen i stort, som ju omfattar både fysiskt aktiva och inaktiva personer. Om jämförelsen hade gjorts med en fysiskt inaktiv grupp hade skillnaderna i sjuklighet och dödsrisk sannolikt varit ännu större, säger Stefan James.
Forskarna tror dock inte att den omfattande vardagsmotion som krävs för att hålla kroppen i tillräckligt trim för att orka med att åka ett Vasalopp är den enda förklaringen till att Vasaloppsåkare har så kraftigt sänkt risk för hjärtinfarkt, stroke och förtida död.
– Vi vet att Vasaloppsåkare även i övrigt brukar ha en sundare livsstil, med till exempel lägre andel rökare och överviktiga personer än i befolkningen i stort. Även diabetes och högt blodtryck är mindre vanligt bland Vasaloppsåkarna, vilket också är en konsekvens av träning och en mer hälsosam livsstil, säger Stefan James.
Ibland diskuteras om det finns något slags övre tak för när fysisk aktivitet slutar att ytterligare befrämja hälsan och till och med övergår till att bli en hälsorisk. Någon sådan gräns kunde forskarna dock inte se när de inom den stora gruppen av Vasaloppsåklare undersökte om hj'ärtinfarkt-, stroke- och dödsriskerna skilde sig mellan eliten med de allra snabbaste åktiderna och de mer utpräglade fritidsmotionärerna som tillbringade många fler timmar i spåret innan de nådde målet i Mora.
– Ju snabbare åktid, desto lägre var risken för hjärtinfarkt, stroke och förtida död under de kommande åren. Eftersom åktid kan ses som ett mått på hur vältränad en person är verkar det alltså som om stigande doser av motion fortsätter att ytterligare sänka risken för hjärtinfarkt, stoke och förtida död även för redan mycket fysiskt aktiva personer som Vasaloppsåkare ju måste vara, säger Stefan James.
Varje år brukar åtminstone någon av de många tusen Vasaloppsåkarna drabbas av hjärtstopp och dö i spåret. Så katastrofalt illa slutar Vasaloppet nästan bara för åkare som har en bakomliggande, och ibland okänd, hjärtsjukdom.
Tidigare studier har också visat att de allra bästa åkarna löper ökad risk för att utveckla en rubbning i hjärtrytmen som kallas för förmaksflimmer. Även om förmaksflimmer i sig inte är farligt är det en viktig riskfaktor för stroke.
– Men som vi ser är nyttan av att vara fysisk aktiv, som ju Vasaloppsåkare måste vara, totalt sett mycket större jämfört med den minimala risken för att dö i samband med loppat. Det verkar också som om Vasaloppsåkare som utvecklar förmaksflimmer har lägre risk för stroke än mindre vältränade personer med förmaksflimmer har, säger Stefan James.
Stefan James lever själv som han lär. Flera gånger i veckan brukar han springa den åtta kilometer långa sträckan till och från jobbet. Han har också åkt flera Vasalopp på betydligt bättre åktider än de flesta. Även i år finns han med bland de 8 000 åkarna i Vasaloppet öppet spår på söndag 25 februari.
Finns det något som borde få honom eller andra som anmält sig till något av årets Vasalopp att ändå inte delta?
– Man bör avstå från Vasaloppsstart om man har en pågående infektion med feber eller som gör att man inte känner sig i form. Om man i medelåldern funderar på att starta i Vasaloppet bör man komma igång med träning i god tid innan start och låta sig undersökas av l'äkare om man får bröstsmärtor eller andnöd vid svår ansträngning eller om man känner att konditionen tydligt inte motsvarar förväntningarna, säger Stefan James.