En av årets mest uppmärksammade forskningsstudier i världen är den från forskare vid Uppsala universitet, SLU i Uppsala och Karolinska institutet om att hundägare har lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar och lever längre än personer utan hund.

BBC, New York Times, Daily Mail, Guardian och TV-kanalerna ABC och CNN är bara några av hundratals medier som rapporterade om studien. Studien publicerades i tidskriften Scientific Reports 17 november, två dagar för sent för att ha chans att komma med på företaget Altmetrics lista över årets mest uppmärksammade forskningsartiklar i världen. Av nära 200 000 forskningsartiklar som Altmetric sedan dess har hållit koll på vad gäller uppmärksamhet i tidningar, radio, teve och sociala medier ligger den svenska hundstudien så högt som på plats 23, vilket innebär en god chans att komma med på 100 i topp-listan nästa år!

– Jätteroligt med all uppmärksamhet och bra medieträning att bli intervjuad i ABC:s Good Morning America och i direktsändning av Kaliforniens största radiostation. Allra roligast var nog ändå att brittiska The Guardian hade vår studie som toppnyhet på sin förstasida. Även om det lugnat ner sig hör medier fortfarande av sig så gott som dagligen om vår studie, säger Tove Fall, docent i epidemiologi vid Uppsala universitet.

Artikelbild

| Hundstudie. Så gott som dagligen i flera veckor har forskaren Tove Fall, här med koiikervalpen Vega, haft kontakt med medier som velat intervjua henne om forskningsstudien som visar att hundägare lever längre.

Överlag är hon också nöjd med innehållet i rapporteringen.

– De flesta journalister som jag hade kontakt med var väldigt duktiga och pålästa. Bara i några fall övertolkades våra resultat och framställdes som att sambandet mellan att ha hund och ökade chanser att leva länge är ett bevisat orsakssamband, säger Tove Fall.

Här kan du läsa vad UNT skrev om om studien om att hundägare lever längre

Här kan du läsa vad New York Times skrev om hundstudien

Artikelbild

| Skyddsdräkt. När arkeogenetikern Helena Malmström preparerade benprover för dna-analys på plats i södra Afrika var skyddsåtgärderna i klass med dem vid hantering av ebolaprover – men inte för att skydda forskarna från smitta, utan proverna från föroreningar.

Ett par dagar före julafton publicerade vetenskapstidskriften Science sin årliga lista över tio forskningsgenombrott. På listan finns upptäckten, gjord av en forskargrupp vid Max Planck-institutet i Leipzig, att fossil som liknar moderna människor från en fyndplats i Marocko är cirka 300 000 år gamla, vilket är 100 000 år tidigare än gängse datering för uppkomsten av vår människoart homo sapiens.

Uppfattningen att vi är mycket äldre än vad de flesta forskare har trott får också stöd i en studie ledd av professor Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet. Utifrån nya dna-fynd beräknade forskarna att södra Afrikas ursprungsbefolkning khoi san uppstod som en separat gren på mänsklighetens släktträd för mellan 260 000 och 350 000 år sedan, och att vår människorart alltså måste vara ännu äldre än så.

Artikelbild

Kaffestudie. Ett av många medier som rapporterade om att kaffedrickare löper sänkt risk för att innsjukna och dö i flera sjukdomar var Spaniens största dagstidning El Pais. Kaffestudien blev en av de mest uppmärksammade i världen i år.

Daily Mail, Washington Post och US News and World Report är några av de mer namnkunniga medier som uppmärksammade studien när den publicerades i Science i slutet av september.

Här kan du läsa vad UNT skrev om studien som förlängde mänsklighetens historia

Artikelbild

| Köttätare. En rekonstruktion av den nyupptäckta arten Teleocrater rhadinus, som var en nära släkting och föregångare till dinosaurierna. Upptäckten var precis snäppet under att komma med pålistan över världens mest uppmärksammade forskningsnyheter 2017.Köttätare. En rekonstruktion av den nyupptäckta arten Teleocrater rhadinus, som var en nära släkting och föregångare till dinosaurierna. Upptäckten var precis snäppet under att komma med pålistan över världens mest uppmärksammade forskningsnyheter 2017.

Här kan du läsa vad Daily Mail skrev om studien

Mattias Jakobsson ledde också den studie som visade att skelettresterna från Birkas mest kända krigargrav kommer från en kvinna. Som UNT tidigare rapporterat blev studien så uppmärksammad att den knep plats 43 på topplistan över årets mest uppmärksmmade forskningsartiklar.

Artikelbild

| Bara fjäll. Fossila hudavtryck från nacken av en T Rex visar massor av pyttesmå fjäll, men inte minsta spåd av fjärdrar.

Det har blivit allt vanligare att forskningssstudier görs av nätverk av forskare från universitet i flera länder. Så var det till exempel i en europeiska jättestudie som i somras rapporterade att några koppar kaffe per dag sänker risken för att dö i stroke och flera andra sjukdomar. Studien, i vilken forskare vid SLU i Uppsala deltog, fick så stor uppmärksamhet i tidningar, radio, teve och sociala medier att den hamnade på 19:e plats på Altmetrics lista över årets mest uppmärksammade forskningsnyheter i världen.

Här kan du läsa vad UNT skrev om att kaffedrickare lever längre

Artikelbild

Fågelforskning. BBC och många andra medier uppmärksammade studien kring den rekordsnabba uppkomsten av en ny art Darwinfinkar i Galápagos.

Här kan du läsa vad Time magazine skrev om kaffestudien

Det är något visst med dinosaurier som gör att nya rön kring denna sedan 66 miljoner år utdöda djurgrupp brukar uppmärksammas i media världen över. Så har det varit även i år.

Artikelbild

| Medicinstudie. Den svenska studien om farorna med att avbryta förebyggande medicinering med en låg dos acetylsalicylsyra uppmärksammades i flera nyhetsmedier världen över.

Upptäckten att 245 miljoner år gamla fossil från utgrävningar i Tanzania kommer från en varelse som var nära föregångare till både dinosaurier och flygödlor rapporterades av till exempel av BBC, Der Spiegel, Washington Post, Los Angeles Times och affärstidningen Forbes. Grzegorz Niedwiedzki vid Uppsala universitet var en av forskarna i den internationella forskargrupp som gjorde upptäckten, som hamnade strax utanför Altmetrics 100 i topp-lista över uppmärksammade forskningsartiklar 2017.

Här kan du läsa vad UNT skrev om dinosauriernas nära släkting

Artikelbild

I flera omgångar under 2017 har internationella medier uppmärksammat forskningsfusket i en Uppsalastudie kring mikroplaster och abborryngel.

Här kan du läsa vad Los Angeles Times skrev om studien

Mycket omskriven blev också en studie av fossila hudavtryck av den mest ikoniska av alla rovdinosaurier, Tyrannosaurus Rex. Avtrycken visar att T Rex, tvärtemot en under senare år allt vanligare uppfattning bland forskare, inte var fjäderklädd utan hade fjällig hud. Också den upptäckten gjordes av ett internationell nätverk av forskare, i vilket Nicolás Campione vid Uppsala universitet var en av medlemmarna. BBC, Washington Post och Sydney Morning Herald var några medier som rapporterade om studien.

Artikelbild

| Rekonstruktion. En rekonstruktion av den nyupptäckta arten Teleocrater rhadinus, som var en nära släkting och föregångare till dinosaurierna. Upptäckten var precis snäppet under att komma med pålistan över världens mest uppmärksammade forskningsnyheter 2017.

Här kan du läsa vad UNT skrev om Tyrannpsaurus Rex fjälliga hud

Här kan du läsa vad Sydney Morning Herald rapporterade om studien

Uppsalaforskare har också bidragit till flera andra upptäckter, som under året fått stor uppmärksamhet i medier världen över, däribland:

Att två olika arter av Darwinfinkar på en liten vulkanö i Galápagos bildat hybrider, som inom loppet av några få generationer visar alla tecken på att vara en ny fågelart. Professor Leif Andersson vid Uppsala universitet och SLU är en av forskarna bakom upptäckten.

Att en nyupptäckt grupp av mikroorganismer som lever på 2 500 meters djup i Atlanten har flera gener som ansetts vara exklusiva för den mer komplexa typ av typ av celler som bygger upp flercelliga organismer. Thijs Ettema vid Uppsala universitet ledde forskargruppen som gjorde upptäckten av dessa så kallade Asgårdsarkéer.

Att mutationer i fyra gener med betydelse för signalöverföringen mellan nervceller har samband med tvångssyndrom hos människor. En internationell forskargrupp ledd av professor Kerstin Lindblad Toh vid Uppsala universitet och Broad institute i USA gjorde upptäckten.

Att risken för att insjukna och dö i hjärtinfarkt och stroke snabbt skjuter i höjden för patienter som slutar ta sin förebyggande dagliga tablett med en låg dos acetylsalicylsyra. Forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet gjorde studien, som omfattade 600 000 patienter.

All publicitet fungerar dock inte som positiv PR. Under årets lopp har medier världen över tagit upp fuskanklagelser mot en från början mycket hyllad studie kring mikroplasters negativa inverkan på aborryngel. För några veckor sedan fastslog rektor Eva Åkesson till sist att forskarna Peter Eklöv och Oona Lönnstedt hade gjort en studie utan etiskt tillstånd och att Lönnstedt dessutom hade ­fabricerat forskningsresultat.

Här kan du läsa om vad UNT skrev om rektors beslut när universitetets utredning om mikroplaststudien var klar

Här kan du läsa om vad The Guardian skrev när vetenskapstidskriften Science drog tillbaka artikeln om mikroplaststudien