I december, som är den månad då vi skänker mest, var omkring 150 personer från framför allt Rumänien i Uppsala för att tigga eller samla burkar. Nu rör det sig om cirka 60 personer.
– Många reser hem till Rumänien över nyår. Januari är dessutom ingen bra månad att tigga, för då har många mindre pengar att ge, säger Eva Moberg som är föreståndare på Livets ords natthärbärge för utsatta EU-migranter i Ulleråker.
Natthärbärget har 40 platser, för tillfället är 20 personer inskrivna men fler ska enligt Eva Moberg nu vara på väg från Rumänien till Uppsala. Socialnämnden beslutade i höstas att begränsa tiden som en person får bo på härbärget till max tre månader under ett år.
I mars 2015 befann sig cirka 300 personer i Uppsala för att tigga. Sedan dess har antalet minskat stadigt. Det kan ha flera orsaker. En är att tiggeriet inte längre är lika lönsamt. Ett par kvinnor som UNT pratade med i höstas berättade att de för några år sedan kunde tjäna närmare 2 000 kronor om dagen på att tigga, men att det nu handlar om ett par hundra kronor.
En annan anledning kan vara att såväl polis som socialtjänst i Uppsala blivit tuffare. Som UNT tidigare rapporterat söker socialtjänsten sedan i våras upp barnfamiljer för att dels kunna upptäcka barn som far illa, dels förmå och hjälpa familjerna att återvända till Rumänien så att barnen kan gå i skolan och föräldrarna kan söka jobb. Vid flera tillfällen har socialtjänsten tillfälligt tvångsomhändertagit barn som farit illa. I våras fanns cirka femton barnfamiljer i Uppsala. Nu finns inga barn i grundskoleålder här, i alla fall inga som socialtjänsten känner till.
– Vi har markerat att barn inte ska leva under sådana här förhållanden och det gör att man inte längre vågar ta med barnen, säger Vlad Virgil som är projektanställd på socialtjänsten för att söka upp utsatta EU-migranter med särskilt fokus på barnfamiljer.
Vlad Virgil har kontakt med socialtjänsten i Rumänien, som hjälper de aktuella familjerna när de återvänt till hemlandet.
– Några barnfamiljer är kvar i Rumänien, men tyvärr vet vi att några åkt till andra svenska städer, säger han.
Samtidigt som socialtjänsten har trappat upp sitt arbete har Uppsalapolisen och parkeringsbolag blivit mer aktiva på att beslagta bilar vars ägare har stora parkeringsböter eller fordonsskatter som inte betalas, enligt den så kallade bilmålvaktslagen. För att få tillbaka bilen måste ägaren betala skulderna, som ofta ligger på tiotusentals kronor. Sedan april har drygt 300 bilar konfiskerats i Uppsala.
– En del av bilarna tillhörde personer i gruppen utsatta EU-migranter, säger Annika Svensson som är polis med särskilt uppdrag att ha kontakt med gruppen.
Uppsalapolisen har också, tillsammans med Uppsala kommun och markägare, blivit betydligt snabbare med att avhysa personer från illegala bosättningar. För någon vecka sedan revs ett läger i ett skogsområde i västra Uppsala, där ett tiotal personer bodde.
Eva Moberg tror att de tydligare markeringarna från myndigheternas sida kommer att hålla nere antalet som söker sig hit för att tigga.
– Att begränsa härbärget, att polisen är så aktiva med att ta fordon och att vi är tydliga med att detta inte är en miljö som är lämplig för barn tror jag gör att vi lyckas hålla nere tiggeriet på en lägre nivå, säger hon.
Läs mer: Tiggeriet försvårar för nästa generation