I går rapporterade UNT att flera företag som tar emot ensamkommande unga asylsökande kunnat ta ut höga vinster.

Där fanns till exempel Uppsalabaserade Utslussen vård AB som anlitats av bland andra Uppsala kommun. 2015-2017 hade företaget intäkter på totalt 107 miljoner kronor och under samma period kunde aktieägarna lyfta utdelningar på 41 miljoner.

En orsak till de stora vinsterna har varit de höga ersättningar som företagen fått för att ta hand om ensamkommande. Ett vanligt belopp för att ordna uppehälle och boende åt ett flyktingbarn har varit cirka 700 000 kronor per år, en nivå som i efterhand kritiserats hårt.

Men nu råder bistrare tider i branschen. En viktig orsak är att staten sänkt de ersättningar som kommunerna har fått för mottagningen av ensamkommande.

De företag som mottagit mest pengar av Uppsala kommun för omsorg av ensamkommande har sysslat med så kallad konsulentstödd familjehemsvård. Det innebär att företagen rekryterat familjehem som sedan getts handledning och annat stöd.

2016 var kommunens ersättning till konsulentföretagen i snitt 1 900 kronor per ensamkommande och dygn. Under 2017 sänkte kommunen beloppet till 1 145 kronor dygnet, en minskning med 40 procent.

– Vi bjöd in leverantörerna av konsulentstödd familjehemsvård till ett möte där vi meddelade att ersättningarna skulle sänkas. Alla gick med på det, berättar Johan Eikman vid socialförvaltningen.

Även företag som driver hvb (hem för vård eller boende) för ensamkommande har fått se sina ersättningar krympa. Där handlar det om en snittnedgång från 2 050 till 1 576 kronor per dygn, eller 23 procent.

I och med en ny upphandling som kommunen genomfört har priserna pressats ytterligare.

För att få ner kostnaderna ännu mer har kommunen avslutat en rad placeringar vid privatdrivna hvb. Istället har ensamkommande fått flytta in i så kallade stödboenden som drivs av kommunen i egen regi och som kostar cirka 700 kronor dygnet.

Tidigare har kommunen i vissa fall placerat ensamkommande i familjehem eller hvb utan att det skett någon upphandling, vilket lett till höga prisnivåer. I akuta situationer, som exempelvis 2015 och 2016 då väldigt många ensamkommande anlände, kan dock myndigheter slippa lagkravet på upphandling.

I takt med att allt färre ensamkommande anlänt till Sverige har penningkakan som företagen har att dela på raskt blivit mindre. Utvecklingen påskyndas av att flera i målgruppen blivit äldre och flyttat till eget boende.

Siffrorna från Uppsala ger en tydlig bild av omvandlingen: Under 2016 betalade kommunen ut 283 miljoner kronor till privata företag för vård av ensamkommande vid hvb eller konsulentstödda familjehem. 2017 åkte summan ner till 155 miljoner.

Trenden lär fortsätta; under 2015 och 2016 anvisades sammanlagt 571 ensamkommande till Uppsala. 2017 handlade det om elva personer.

Mottagandet av ensamkommande kostade staten cirka 31 miljarder kronor i fjol. Det motsvarar vad det kostar att driva alla verksamheter i Uppsala kommun under nästan tre år.

Erik Pelling (S), kommunalråd i Uppsala, tycker att det bitvis har varit dålig hushållning med pengarna som satsats på mottagning av de ensamkommande.

– Det finns anledning för både kommunen och staten att idka självkritik. Men när kommunen såg att kostnaderna började öka antogs en handlingsplan som fick effekt.

– Den allvarligaste kritiken måste ändå riktas mot de företag som tjänat stora pengar på ensamkommande och där vi vet att kvaliteten i en rad fall varit undermålig.