Det framgår av en studie bland nära 19 000 vuxna astmapatienter vid 36 vårdcentraler, varav flera i Uppsala län, som publiceras i tidskriften European Respiratory Journal.

– Våra resultat talar för att det svenska hälsovårdssystemet brister när det gäller omhändertagandet av denna patientgrupp. Vi behöver bättre rutiner för att upptäcka, utreda och justera behandlingen för dessa patienter med svår astma, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik och Uppsala universitet.

Under de tre år som studien pågick hade de allra flesta patienterna inga allvarliga försämringsperioder alls. Omvänt hade ett par procent varje år minst ett par sådana så kallade exacerbationer som ledde till besök på någon akutmottagning, inläggning på sjukhus eller en kur med kortisontabletter.

Artikelbild

| "Bättre rutiner behövs för de svårast sjuka" säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.

– Ett par procent kan synas ganska litet, men omräknat till alla svenskar som har astma rör det sig om så många som mellan 10 000 och 20 000 personer, säger Christer Janson.

De allra flesta som inte hade några försämringsperioder under studiens första år hade det inte heller under de två följande åren. Patienter med återkommande försämringsperioder under det första året löpte däremot hög risk för att fortsätta att ha dem även under kommande år.

– Vi ser att risken för upprepade excaberationer är högst hos äldre och kvinnliga patienter, i synnnerhet om de också besväras av en eller flera andra sjukdomar. Patienter med många försämringsperioder kännetecknas också av att ofta ha höga halter i blodet av en sorts vita blodkroppar som kallas eosinofiler, som spelar en viktig roll för inflammationen i luftvägarna vid astma. Det här är ett extra intressant fynd eftersom vi under senare år har fått flera nya läkemedel som sänker halten av eosinofiler, säger Christer Janson.

Enligt forskarna talar mycket för att det är brister i hur vården är organiserad – inte brist på behandlingsmöjligheter – som gör att patienter fortsätter att ha återkommande försämringsperioder.

Artikelbild

| I dag beräknas cirka var tionde person i Sverige ha astma.

– Det är till exempel anmärningsvärt att patienter med återkommande excaberationer under studiens första år inte följdes upp med fler läkarbesök på sin vårdcentral än andra astmapatienter och att bara var fjärde patient med flera försämringsperioder kallades till utredning vid en lung- eller allergimottagning, säger Christer Janson.